Så mysigt det var att träffa Gaffa igen! ♥ När jag frågade Mikael om vi kunde köpa en tik från Gaffas sista kull, sa han ja efter en sekund. Gaffa är helt enkelt vår favorit, förutom våra egna hundar! Det är väl alltid lite speciellt med första fodertiken såklart.

Gaffa fick 7 tikvalpar (jaa, på riktigt!) varav 6 överlevde, en tikvalp föddes tyvärr med läpp och gomspalt och fick avlivas direkt. Dessutom såg alla typ likadana ut, en otroligt jämn och fin kull med härlig mentalitet ♥ Tekla, som skulle bli halvfodertik hos min kollega Hanna med familj, hämtade vi hem förra fredagen.

Jag och Hanna packade in oss i bilen och susade mot grannlandet. Resan gick snabbt och lätt, tack vare Hannas generösa medhavda fikakorg, fint väder och många samtalsämnen! Gränspassagen tog nästan 1,5 timme – dels pga något oklart brobygge som de absolut skulle göra en fredag eftermiddag, dels en rigorös gränskontroll. Bilen blev omringad av flera norska poliser och tulltjänstemän, två stopp fick vi göra med covidlappar, särskild ”utlänningskö” och överlämna vaccinationsbevisen med darrande hand…Jag är alltid lite rädd för Norge, eftersom det är ett väldigt konstigt land rent generellt, samt att de inte är med i EU och därför kan freestylea med massa hittepå-regler. Men vi blev insläppta 😀

Jag hade nyss lyssnat på en P3 Dokumentär om en norsk oljeplattform* som välte i en storm, så just nu var min Norgeskepsis lite mer utblommad än vanligt. Dessutom passerade vi en by som hette Breivik. Ett dåligt tecken. Det var det också, för det visade sig att vi kört några mil åt fel håll och missat en avfart…

*Alexander Kielland-plattformen. Lyssningsvärd, om man vill ha in lite mer svärta i sitt liv. Det här var på det glada åttiotalet innan de hade hittat sin olja och alla alltid åkte fulla till oljeplattformsjobbet.

Väl hos Ane blev vi mottagna av världens sötaste välkomst-kommitté som överröste oss med pussar, viftande svansar och huggtänder om vartannat ♥ Man vill ju bara sno med sig varenda en! Eftersom jag inte såg skillnad på dem, nej inte ens Tekla kunde jag peka ut, så var det väl inte mer än rätt att vi tog med oss alla? 😀

Papper skrevs och presenter utbyttes! Humla hade snott Gaffas push-present, när jag höll på att cellofana in dem, så Gaffa fick en kampleksak med lite saliv och grässtrån från Örby som dekor!
Sen var det dags att åka hemåt. Det var jättevarmt och alla flämtade i hettan. Ane hade spänt upp en silverduk i kompostgallerhagen, men den använde valparna mest för drakflygning/stagediving…

Tekla visade upp sin goda mentalitet genom att med ens slå sig till ro i Hannas knä, och sedan sova mer eller mindre oavbrutet hela vägen hem ♥ Vi stoppade två gånger på vägen hem, och Tekla kissade exemplariskt samt socialiserade med diverse bilburna turister och lastbilschaffisar på pendelparkeringar 😀

Väl hemma, vid 23-tiden, kom hela familjen Lager ut och beundrade den nya familjemedlemmen som tultade in på garageinfarten ♥ Under veckan som gått har vi fått bildbevis på att Tekla funnit sig väl tillrätta i sin nya familj. Vi bor bara tio minuter ifrån varandra, så det är inte omöjligt att vi kommer förbi och kräver valpgos någon dag. Maja tyckte förövrigt att Tekla skulle heta Lisa (dvs precis som vår andra fodertik, min bästa vän samt den nya gräsklipparroboten) 😛

Liten piraya ♥

Välkomstkommittén! ♥

Alltså, finns det något underbarare än att bli välkomnad av en drös glada valpar? ♥

Fina fina Gaffa. En perfekt mamma, på alla sätt och vis. Älskar att se hur hon leker och leker med sina barn outtröttligt, precis som sin mamma och sin mormor också gjort ♥ Gaffa är mamma till vår Kamikazekull, sedan blev både hon och hennes dotter Cleo parade med samma hane, Kurri, ifjol och fick varsin superfin kull. Pga coronapandemin fick Ane tänka om lite när det gäller avelsplaneringen, och valet föll därför på den stiliga välbeprövade Kody till hennes sista kull.

För att läsa mer om kombinationen och följa kullens uppväxt hos Ane på Kennel Wrigglebutts, så rekommenderar jag ett besök på hemsidan. Dessutom är Ane aktiv på sociala medier under namnet Wrigglebutts, om man är sugen på massa fina valpbilder 🙂

Köar för pussutdelning! 😀

Paradiset ♥

Som Hanna längtat 🙂

Söt valp nr 1 – funderar på detta är Ginny? 🙂

Söt valp nr 2 – tror detta är Smiley som leker med mamma 🙂

Finaste mamman!

Detta är våran Tekla*! 😛

*tror jag.

Jag tror det är Tekla som är närmast kameran här!

Nästan helt säker på att detta också är Tekla…

Ni glömmer väl inte av mig, den viktigaste?♥ / Mammahunden

♥ ♥ ♥

Gräs och jord. 5 av 5 pluttar.

Kennelmamma Ane ♥

Blivande trädgårdsmästare!

Söt okänd valp nr 3 – tror inte att detta är min iallafall? 😀

Men detta tror jag är Tekla igen? 😛

Sympatisk syskonlek 😀

Det här tror jag är nån annan valp, som inte är Tekla, Ginny eller Smiley 😉

Gaffa med okända valpar.

Hur gör btw uppfödare till raser där valparna verkligen ser likadana ut?!

Det här kan vara den som Ane skall spara hemma – Poppis? ♥

Poppis. Eller något av hennes syskon.

♥ ♥ ♥

Gulleulle och Ullegulle filosoferar.

Smiley är fotointresserad.

Knatte, Fnatte och Tjatte.

Knatte, Fnatte eller Tjatte testar hållfastheten på kameraremmen.

Poppis och Smiley. Eller deras dubbelgångare.

Staffevalpar kan verkligen somna överallt 😉

♥ ♥ ♥

Leksugen mamma!

Oskyldig blick 😉

Behöver du hjälp med skorna? Låt mig assistera, kära du! Jag insisterar!

Perfekt sovplats! 😀

Mer uppdateringar om lilla Tekla kommer såklart, och hon kommer förstås få en egen flik på hemsidan ♥ Tack till fina Ane för förtroendet att få köpa en Wrigglebutts-valp, och tack till Hanna som ville bli fodervärd ♥

Den bästa ♥