För oss är staffen den perfekta rasen – ingen vaktinstinkt, hanterbar jaktinstinkt, kort supermjuk lättskött päls och otroligt mycket will-to-please – allt smidigt förpackat i en stenhård, glad studsbollskropp som tar världen med storm och i regel skördar hjärtan på löpande band! Staffen är verkligen en ras som syns i mängden, de är alltid glada, alltid positiva, alltid pigga på upptåg och perfekta träningskamrater då de i regel är miljöstabila, obrydda av främmande hundar, nya lokaler osv. Om ingen tagit notis om staffens ankomst till ett nytt ställe, spexar de gärna till det med lite kvittrande kakaduatut för att tala om för omvärlden att scenen är deras – staffen är verkligen hundvärldens clowner! 😀

För att lära dig mer om rasen rekommenderas varmt ett besök på rasklubbens hemsida. Missa inte det härliga rasporträttet, faktabanken om de vanligaste sjukdomarna i rasen, samt den rykande färska sammanställningen av rasens mentalitet utifrån resultatet från 200 BPH-beskrivna staffar ♥


Staffen passar dig som:

– tycker att det där med personal space är överskattat. Med en staff kommer du aldrig mer gå på toaletten ensam någonsin, eller sova i en naturlig ställning. Du kommer ha staffen i din armhåla, under huden eller i knävecken nattetid. Och glöm det där med att hundar inte får sova i sängen.

– hatar regn. Staffar är gjorda av sockervadd och smälter fysiskt och själsigt i kontakt med regn och blåst. Staffen kommer gå efter dig som ett superkränkt våldtäktsoffer, oavsett hur tjocka eller dyra täcken du bylsat på den, och ge dig anklagande blickar. Om promenaden inte kryddas av lite harjakt, då är den förstås beredd att göra ett undantag och återfå livslusten på en nanosekund.

– gillar att betala dyra försäkringar, gärna med tandtillägg. Staffar älskar stup, höjder, ojämnt underlag, taggtrådsstaket, elektricitet. Du kommer barfa din staff efter alla konstens regler, bara ekologiskt och e-coli-fritt förstås, och staffen kommer tacka dig genom att äta bajs, snigelgift, betong, och vedträn.

– tycker det är festligt med en hund som slår i huvudet stenhårt i golvet varje gång den nyser. Se försäkringspremie ovan.

– älskar spänning och vardagsdramatik! Staffen kommer, om den tröttnat på sitt tuggben eller jättelånga pinne den släpat hem från skogspromenaden, försöka forcera ned föremålet i luftstrupen (eller matstrupen, det är valfritt och inte så himla noga) och glatt och ambitiöst försöka kväva sig själv.

– har nära till dygnet-runt-öppna djursjukhus, se jättelång pinne frivilligt nedtryckt i lunga som behöver plockas ut under sedering ovan.

– gillar uppmärksamhet. Med en staff som träningspartner kommer du stjäla showen från alla tråkiga autistspektrum-BCs. Staffen är helt obrydd om vilken miljö den hamnat i, den gäspar jättehögt för att distrahera andra ekipage på plan, och har nära till gråt om rampljuset för en sekund skulle lysa på någon annan. Staffar låter förövrigt som kakaduor när de gråter, ett läte som går genom märg och ben och har en räckvidd på flera kilometer, oerhört effektivt.

– älskar att springa, gå eller cykla jättelångt. En staff är i princip omöjlig att trötta ut fysiskt och tycker att alla former av motion är jättefestligt. Möjligen med undantag av tvångssim i simbassäng, men det där är individuellt. (Baileys har gått i simskola i elva år och fortfarande inte tagit Baddaren. Han har överdimensionerad flytväst och säkerhetslina, men är ändå, enligt sig själv, konstant nära drunkning.)



Staffen passar inte dig som:

– är benskör. Räkna med att din kropp kommer bli använd som språngbräda i oförutsedda situationer typ dörrklockan ringer, och som en sån där tågrälsstopp i massivt järn när staffen kommer rusande som en överexalterad kanonkula i 180 km/h.

– vill ha en hund som sitter ned när den hälsar alternativt disciplinerat ligger kvar i sin bädd när din bensköra farmor kommer på besök. Alla gäster kommer tvångshånglas, hoppas på, dränkas i saliv, tvingas uppmärksamma alla staffens leksaker som den måste visa upp och sen när leksakerna är slut kommer alla skor i skohyllan hamna i gästens knä. När skorna är bortstädade kommer staffen istället sitta i knäet, gärna hos den minsta och sköraste personen (om personen dessutom är allergisk och/eller hundrädd eller har på sig byxor i något hår-åtdragagande material får hen guldstjärna och hamnar högst upp på staffens topplista över älskade personer den kan tänka sig att dö för)

– vill ha en vakthund. Staffar älskar rånare, yxmördare, hantverkare, folk som kör vita skåpbilar och kidnappar barn, Jehovas vittnen och majblommeförsäljare urskiljningslöst. Alla är lika mycket värda och välkomnas in i hemmet med gosedjur, generositet och skouppvisande. Och om någon försöker sno med sig staffen, är detta likställt med högsta vinsten. Den kommer springa före ut till skåpbilen, redo för äventyr.

– vill ha en hund som leker snällt med små fluffiga hundar i en rastgård. Har du en brinnande längtan efter att släppa ihop din vuxna staff i en hundgård och umgås med random vovvar samtidigt som du konverserar med flexikoppelälskande hundägare med tribaltatuering i svanken och cigg i mungipan så har du valt fel ras. Staffen är ursprungligen avlad för att slåss med andra hundar, och funkar i regel utmärkt med andra hundar fram tills att den är könsmogen. Sen kommer du dra någon bortförklaring om att staffen blivit ”påhoppad” eller ”skrämd” av någon dum hund, och att den därför beter sig som en rövballe i sociala sammanhang – eller ännu sämre, dra en förklaring om att allt handlar om uppfostran och att staffen innerst inne är en jättesnäll (och missförstådd) gosemosehund. Sanningen är att den i grunden är en kamphund, och att det är ditt ansvar som hundägare att se till att inte försätta den i situationer där den får upptäcka vilken naturbegåvning den är i ämnet.