Vad är en bal på slottet…

Just när man kommit över den första chocken över att faktiskt inte ha NÅGOT att plugga till, och vilken tomhet i livet det utgör, ja då drar renoveringen igång igen. För min del alltså. Nu finns det ingenting rättmätigt att skylla på längre, utan jag har hela helgen stått med pensel i näven, iklädd den numera klassiska asfula hundraårgamla ”Ericsson Taking You Forward”-tshirten i duvblått med spackel och färgfläckar. Samt självklart Mikaels Dalsjöfors IF-byxor i storlek XL.

Jag som hade hoppats på att kunna träna lydnad och spår i det fina vädret! Tji fick jag. Istället har hundarnas enda aktivering bestått av halkiga snorkalla löpturer på asfalt efter mörkrets inbrott, med pannlampa som enda belysning. Och på kvällen kan man läsa om allas lyckade tränings- och tävlingsdagar på facebook och fälla en tår. Och samtidigt trösta sig med att inga hundmänniskor säkert kommer ha en lika fin hall som vi när vi är klara…. 😉 Bittersweet….

Köpte säsongens första primulor i veckan – riktiga vitaminkickar och perfekta att kamouflera vindduk, isolering och plast med i köksfönstret  😉

Kallt och blåsigt har det varit men solsken trots allt, och byltar man på hundarna ordentligt med täcken, så kan de vara ute en stund och gnaga på smaskiga ben. Jag tycker iochförsig lite synd om dem – jag ger dem ben och köttbiprodukter (har inget bättre namn på det än Doggy Bones eget, men det är alltså kött, senor, fettslamsor och sånt där som slaktaren skär av från kroppen, som han ej kan sälja som filé, fransyska osv. Det är alltså inte inälvsorgan som lever, hjärta och njure.) frusna direkt ur ”hundfrysen” från källaren.

A men vaf…fyra bilder i inlägget hittills och BARA blombilder. Var är hundarna?!

I början tinade jag dem, men insåg snabbt att hundarna då svalde styckena i princip hela. Och det roliga var över på tre sekunder. Särskilt för superåpna Humla. Om man istället ger dem i frusna portionsförpackade ”klumpar”, så tar det iallafall en timma för dom att få i sig = bättre sysselsättning och skonsammare för magen. Humla tycker det är onödigt såklart… 😉

Hon hittade en jättebra plats i lä vid källardörren där solen värmde och snön töade. Dit fick naturligtvis inte Baileys komma, utan han fick huttra ute i den blåsiga trädgården 😉

Och bara en blombild till….det är ju trots allt snart vår, hörrni! 😀