Utomhusfika

I söndags kom sommaren tillbaka för ett gästspel och då fick flickorna gå ut för första gången. De tog den nya miljön med ro, inga konstigheter liksom – finns det bara mat så gillar de läget 😛

Gott med utelunch! ♥

Efter mat var det dags att gå på upptäcksfärd…de är rasande snabba, trots att de fortfarande har lite av silly walk-stuk på gångarterna 😛

Gott att bli klappad och gosad 🙂

Farbror Bosse är, precis som förra gången, väldigt nyfiken på valparna men samtidigt väldigt inkompetent. Han har sådan respekt för Humla, men det hjälper liksom inte när man är klumpigast i världen och typ råkar gå över henne för att kunna nosa på bebisarna… May God have mercy on his soul 😉

Med valparna är han dock superförsiktig, han nosar så fint på dem och är inte alls burdus – till skillnad från deras mamma, som när hon är på lekhumör glatt skyfflar bebisarna så att de flyger åt alla håll och blir helt paffa…Hon är som en sån där betongsugge-dinosaurie med horn! #vaddenuheterförnåt? #triceratops?

En blick säger mer än tusen ord….

Hej ♥

En grej jag har märkt med Tistel, förutom att hon aldrig befinner sig inom kamerans räckhåll, är att när hon väl fastnar på bild ser hon ut som en neddekad tjackpundare som inte sovit på 72 timmar? Hon brås väl på mig, vi är fina IRL men inte så fotogeniska 😛

Teamwork! Husse gosar, mamma tvättar, barnen bits respektive äter 😉

Fina Humlemamman! Jag tycker det är så mysigt att sitta vid valplådan/hagen/eller utelunch som här, och titta på när hon diar valparna, det är så otroligt fridfullt. Bebisarna tuttar och hon naggar dem i pälsen och liksom gosar med dem samtidigt. Ibland passar hon på att sova sittande också 😛