Ja, nu är vi hemma igen efter en härlig vecka i Helsingborg. Lägenheten är uthyrd, och på söndag går flyttlasset till den nya vovvevänliga lyan! 🙂 Känner mer och mer att det var rätt beslut att ta ett förstahandskontrakt när jag fick chansen.

Vädret har för ovanlighetens skull, inte velat bjuda på mycket torra stunder. Jag brukar ju annars skryta om det underbara skånska klimatet, men det får jag ta tillbaka nu. Många rejäla skogsturer har det blivit på eftermiddagarna, för att kompensera för lite kortare lunchrundor och att de faktiskt är själva såpass mycket på dagarna när jag är på sjukhuset. Rejält blöta har vi också blivit, och skor, kläder, koppel och täcken har hängt på tork lite varstans i lägenheten, och all lera och löv och annan skit de fyrbenta släpar in har jag fått dammsuga bort flera gånger om dagen. Härliga höst! 😛

Ja just det…glöm inte att lägga undan alla fårskinn om du ger Baileys ett ben när du går hemifrån…

Vovvarna verkar ha anpassat sig bra – de kommer ihåg våra rutiner från förra terminen, trots att det är ny lägenhet och ny plats. Första morgonen gick vi upp samtidigt, Baileys gjorde sin vanliga “morgonhälsning” där han går runt runt runt och knorrar med ett gosedjur i munnen, sedan kunde jag bädda ner dem båda i soffan så fick de fortsätta att snooza där innan vi gick ut på morgonkissrundan. De andra dagarna har de varit såpass avslappnade att de legat kvar i sovrummet en längre stund innan de skuttar upp. Ingen av dem har känts stressad över miljöombytet, jätteskönt. De är ju trots allt ensamma i mycket större utsträckning därnere än i vanliga fall, när de går på dagis, och framförallt Baileys är noga med att inte bli bortglömd och kvarlämnad på ett nytt ställe. Han sätter sig vid dörren om han tror att jag skall gå, vilket kräver att vi har tydlig kommunikation. Jag brukar skaka respektive nicka på huvudet, så att han vet om han skall med eller inte – vilket gör honom lugn, och han kan lägga sig och slappna av i soffan och behöver inte vara på helspänn. Efter lunchen har de fått smaskiga ben, vilket också bygger en positiv förväntan i samband med att jag lämnar dem igen.

Studiemässigt har det varit en fantastisk vecka för mig, där jag gjorde min första egna operation igår eftermiddag! Efteråt svävade jag som på små moln av stolthet 🙂 Det är faktiskt ett stort steg, även om det var en enkel operation (excision av hudtumör på bålen). Jag kände mig lugn och fokuserad under hela ingreppet, och var trygg med min handledare och operationssjuksköterskorna.

Tyvärr blev eftermiddagen sen, och eftersom jag var tvungen att packa iordning inför flytten på söndag, missade jag torsdagkvällens Sikta mot Stjärnorna-kurs 🙁 Hoppas att jag kan få ta igen det vid senare tillfälle, genom att kanske gå dubbelt.

MiM Variocage dubbelbur

Idag har jag lyxat till det och varit och klippt mig hos min favoritfrisör Johanna, och köpte en jättefin La Martina skjorta åt Mikael. Han har klättrat ytterligare ett steg på karriärsstegen, genom hårt arbete, och har nu fått en ny posititon vilket blandannat innebär en tjänstebil. Det skall bli jätteskönt med en “riktig bil”, vi som har två pyttesmå bilar idag – hundarna åker livsfarligt i baksätet och det är supertrångt om utrymmet. Nu blir det en sprillans ny vit BMW kombi – huset har svämmat över av olika bilbroschyrer det senaste, och som de flesta killar anser Mikael att det är väldigt viktigt med både märke och detaljer som fälgar och sportsäten…suck! Medan jag fokuserar på den praktiska biten och skall kolla på begagnatmarknaden efter MiM-burar att ha i baksätet. En ny dubbelbur var ju hutlös dyr!?

Nu väntar lite spår- och lydnadsträning, sedan blir det en löptur innan mörkret faller – och så tror jag att det blir äppelpaj till fredagsmyset! 😀