Fina fina Diesel! ♥

Tänk vad mitt liv hade sett annorlunda ut, utan dig.  Det var när jag visade bilder på dig som matte Jossan lagt ut på hästforumet Bukefalos, som Mikael äntligen smälte och gick med på att – skall vi ha en staff, då skall den vara röd och den skall se ut precis sådär. Punkt slut. Mikael som var mer inne på golden retriever, eller ännu hellre – ingen hund alls 😉

Jag hade läst på i flera år om rasen, blev tidigt medlem i det numera nedlagda forumet ”Staffar” och följde rasen litegrann i det dolda. Lusläste informationen på Staffinfo, kollade på hunddata och avelsdata, SKK, Ssbtk…tyckte att man hade bra koll på läget, men gud vad lite man egentligen kunde. Inte bara för att det var första hunden, utan för att man nog inte kan bli riktigt påläst på en ras utan att äga en själv? När jag tänker tillbaka på hur det gick till när vi skaffade vår första staff, Diesels förstfödde son, så var det hur många fallgropar som helst som vi kunde trilla i – så mycket som kunde bli fel, så mycket som var ovisst – och ändå blev det så bra. Vi hade otroligt flyt helt enkelt!

Det visade sig att vi fått en otroligt, grymt jävla bra hund – lite av en slump, för Baileys är verkligen ett lucky shot rakt igenom. Superlätt att träna och jobba med, fantastisk i vardagen, världens bästa kompis…Vi trodde att alla staffar var som Baileys, ända tills vi skaffade Humla 😛 Nej skämt åtsido. Men lite blonda var vi nog i början. Vi visste nog inte vilken vinstlott vi faktiskt dragit…
Och allting började med dig, Diesel. Nu är du 6 år och har massor av fina barn och barnbarn att vara stolt över…
Tack ♥