Eller vad tusan…det tror jag egentligen inte att han är. Varenda gång han träffar sina ungar, smider han spontana Josef Fritzl-planer i sitt duniga lilla huvud. Eller ja, han har ju inte så litet huvud heller egentligen. Men dunigt är det iallafall ♥
På Vinterspecialen hade han sina barn från Ice Age-kullen representerade, i form av Lava, Hilda och Manfred. Loke var också anmäld men fick tyärr lämna walkover samma morgon pga sjukdom i familjen. Han var min favorit i hela kullen, och jag har inte träffat honom sedan i höstas, så det var tråkigt 🙁
Vår fina halvfodertik Hilda var där med matte Heidi, jättekul att träffa dem – tyvärr ses vi inte jätteofta, men hoppas att vi kan få till lite mer gemensamma träningar nu när jag flyttat hem 🙂 Hilda är en sån tik som drar allas blickar till sig – hon är glad, hon har EMO-kajal, och hon har den tätaste, rödaste och glansigaste päls jag sett på en unghund ♥
Men så fort jag knäpper av linslocket på kameran så är det som förgjort, att få en fin bild på Hilda är stört omöjligt. På hälften av bilderna blundar hon, på den andra hälften blundar hon med ett öga, på den tredje femtioelvadelen räcker hon ut tungan och på de resterande 465 bilderna syns bara ett suddigt rödvitt spöke… 😉
Nej, Hilda och jag är väldigt lika – vi gör oss liksom inte på bild utan måste upplevas live 😛 Här är hennes kritik från Vinterspecialen:
”Attractive red and white puppy. Nice deep red. Head to muzzle-ratio good, ears a little untidy. The lower canines are inside the top canines. Good movement. Nice tidy feet. Pretty bitch.”
Jag är jättenöjd med hur hon utvecklas, hon har fint drive från bakdelen och står bra på benen! Det var en överraskning att se hur bettet, på så kort tid, gått från att vara helt normalt, till att nu vara inverterat. Hon är inne i en tillväxtperiod just nu och det är ju lite late-bloomer-vibes över hela hennes busiga appearance, förhoppningsvis blir gaddarna bättre när skallen breddat klart 🙂
Kullsyster Lava placerade sig som tvåa i klassen med HP. Hon och Malin är verkligen samspelta i ringen! ♥ Många tror att jag ”ser ner” på utställningar och att springa vänstervarv, men anledningen till att jag inte tycker det är kul är att
1. Jag har aldrig övat.
2. Jag är skitdålig på det.
Punkt 2 är ju en naturlig konsekvens av punkt 1, och när jag tittar i backspegeln är det ta mig sjutton ett mirakel att jag och Baileys har en BIG-2-placering som främsta merit i vår ”utställningskarriär”. Att se ett ekipage i utställningsringen som verkligen har teamkänsla är en fröjd för ögat, och jag beundrar alla handlers som verkligen kan plocka fram det lilla extra ur hundarna. (När jag ställer Baileys ser han istället ut som en vissen tulpan och jag som den utvecklingsstörda killen i Little Britain.)
Annat är det med Lava och Malin! 😉 Här är Lavas kritik:
”Red bitch with white chest. 9 months. Pretty head and expression. Lovely round dark eyes. Good teeth. Front good with nice brisket, enough bone, level topline, good bend of stifle. Well handled and moved well.”
Manfred placerade sig som trea i sin klass med HP, med duktiga matte Lisa! Kritiken såg ut så här:
”Red and white puppy. Ok head, dark eye, correct bite, ears ok. Short neck, front ok, correct turnout at the pastern, and correct shoulders. A little long in the back. Good rear. Moved ok.”
Jättekul att träffa er allesammans och hoppas att vi ses snart igen! På Vinterspecialen var det många som kom fram och sa snälla saker om både nyttodjuren och IceAgarna – väldigt roligt förstås. Jag får en hel del förfrågningar om Baileys är sugen på att bli pappa igen (det är han förstås ;-)) – men i dagsläget finns inga sådana planer, utan hans tre kullar skall utvärderas åtminstone året ut innan jag tar ställning till vidare avel ♥
Senaste kommentarer