Just nu vräker regnet ner och jag sitter inne och fiffilurar och väntar på att kunna gå ut och lägga ett spår. Att gosa i soffan med Maria Brandels bok om nosarbete, med två fullständigt dödströtta staffar som håller en sällskap, det är iochförsig inte så illa det heller 🙂
Eftersom jag varit i Helsingborg hela veckan har Nomeselen från Björkis fått ligga och vänta på uthämtningsstället sedan i måndags. Men igår hämtade jag med spänning ut paketet och konstaterade att det är en skitsnygg, välsydd sele. Men färgen…? Magenta är ju cerise. Den här selen tycker jag är solklart lila (i verkligheten är den inte alls så varm i färgtonen som fotot ovan visar) – men det gör inte det minsta, eftersom den matchar min spårlina perfekt! 😀
Tyvärr funderar jag på om den är för liten? 🙁 Jag måttbeställde en sele, den var bara marginellt dyrare jämfört om man skulle köpt en standardstorlek, och eftersom staffarna har en ganska speciell passform med bred front, kort rygg och liten häck tänkte jag att det är lika bra att kosta på sig en skräddarsydd sele som sitter perfekt från början.
Selen sitter väldigt tajt vid halsen och över låren. Sedan undrar jag om inte fästet där jag spänner linan, skall sitta nedanför rumpan för att få rätt verkningspunkt? Just nu känns det som om fästet slutar alldeles för högt upp på ryggen?
Jag skall tillägga att jag var extremt noga när jag mätte, och dubbelkollade måtten flera gånger med Björkis måttinstruktion framför mig.
Ni som har Nomeselar – kommentera gärna! Tyvärr ville Grinolle inte bli störd i sin fredagmorgonochdetregnarute-snoozefest (ja, klockan är ju bara nästan 12…) så han ville absolut inte stå upp. Och när jag tvingade honom vägrade han stå normalt, utan körde på ”Jag är ett mobbat våldtäktsoffer”-stilen…
Tjusig sele! Hur sitter den om han drar? 🙂
Skönt att höra att det löst sig efter en tid för er! Dock blir det ju så pass allvarligt när de flyger ihop flera gånger om dagen och måste dras loss. Vet inte hur länge man ska stå ut 🙁 Har honom bara på prov än så länge!
Jag misstänker att den är för liten, men instruktören skall titta på det imorgon på kursen. Spårade igår i ösregn och selen glider ju liksom bak och ligger bättre när han ligger på i spåret. Jag är ju ingen expert på området…men tråkigt om den sys för liten när man måttbeställt efter alla konstens regler 🙁
Kul att se en bild på vad som skulle kunna vara vår tjurgubbe som hatar kameran och ser så eländig ut som möjligt på alla bilder, om jag överhuvudtaget hinner få fram kameran. Vår yngre kille (6 år) älskar kameran och poserar gärna! Samma ras men så olika temperament.
Haha…ja Baileys är ingen linslus – men Humla är faktiskt ännu värre. Dom ”bra” bilderna jag har på henne är extremt lätträknade 😛
Vad sa instruktören, var den för liten? Funderar på att själv måttbeställa en sele från björkis då min hund är en importerad gatuhund, har svårt att tro att hon kommer passa i någon standar storlek =P Färgen du beställde var ju jättefin, den heter alltså magenta?
Ja den är i minsta laget för Baileys, men passar mycket bättre på Humla. Mitt tips är att vara generös när du tar mått på din hund. Tycker faktiskt man kan unna sig de extra kronorna att få en måttbeställd sele skräddarsydd för just din hund, oavsett ras 🙂 Det var inte så stor prisskillnad mot en standardstorlek – och ja, färgen heter magenta men är alltså mer lila. Jättesnygg!