IMG_7563_1024

Ja sommarens sjukdomar och skador står Humla helt och hållet för hittills. Hon kom hem från dagis för ett par veckor sedan med två stora rivsår längs hela vänstersidan och andra sidans bogblad. Jag antog att hon lekt med en annan hund, för Baileys har alltid korta klor och de brukar aldrig ge varandra annat än småskråmor vid tuff lek. Tyvärr är det få hundägare som förstår värdet i att ha kortklippta klor på sin dagishund :-/

Hursomhelst, det var ju inte mer med det – såren läker fint och pälsen håller på att komma tillbaka. Häromdagen tyckte jag att hennes ena kind såg lite “tufsig” ut….jag kände med handen – och vadfan! En magnifik sårskorpa, också den ett rivsår – antagligen från samma tillfälle, som vi inte upptäckt. Nu var det som en hård kaka under pälsen och när jag drog bort denna var det massa var och vätska. Suuuck.

IMG_7565_1024

Naturligtvis borde man noga känt igenom hela henne så att sådana här skador inte passerar oupptäckta – fuktig sommarvärme är life all time high för bakterierna som hör till den normala hudfloran.
Hon har så tjock päls överallt och just kinderna verkar vara svårast att upptäcka såna här lömska sår. Naturligtvis hade infektionen hunnit sprida sig, så det var även lite småkrustor här och var. Så nu tvättar vi med klorhexidin morgon och kväll och Humla luktar bedövande antiseptiskt…. 😉

IMG_7567_1024

Matte håller som bäst på att plantera rosor och häromkvällen var det tvunget att ett gäng barrotade plantor kom i jorden. Jag var ensam hemma så hundarna ville prompt vara med mig ute i trädgården och ständigt påminna mig genom att stöna, pipa och vara ivägen om att tiden för kvällsmat var med råge överskriden. Vi svettades och slet och knotten svärmade runt oss – vi har knott i övre delen av trädgården som vetter mot skogen till. Dagen efter var Humla alldeles bubblig på öronen och vid den tunna huden på “ögonbrynen”. Stackars liten 🙁 Har aldrig varit med om att de blivit så knottbitna förut?

Jag hade fått magnifika myggbett runt fotlederna samt ett i nacken som svullnade upp så det kändes som om jag hade ett äpple under huden. Baileys hade också blivit knottbiten men inte alls så illa – på honom var det bara lite bubbligt längst ut på örontipparna där huden är som tunnast. Han har supertjock, tät päls så knottfanskapen rår väl som tur är inte på honom…

IMG_7568_1024

Tar det slut här? Nej naturligtvis inte. Humla har under helgen även blivit prejad under lek och skrapat upp hela magen och bröstvårtorna mot en stödjemur vi har på baksidan. Aj aj aj…Hon vill inte att man lyfter henne under magen och igår när jag badade dem så pep hon när jag glömde av mig och frotterade henne på undersidan 🙁 Som tur är läker såna här ytliga skrapsår fort, men visst gör det ont…

bild-265

Och sist men definitivt inte minst – hennes tuttar. När jag kom hem från Helsingborg möttes jag av en galet skendräktig Humla med stenhårda tuttar modell kingsize. Mjölk hade hon också – och helst ville hon bara ligga i soffan och mysa och vara lite “hemlig”. Men tji, det fick hon inte. Maten hade vi dragit ner på, men inte tillräckligt – och framförallt hade vi gjorde det alldeles för sent. Det bör man ju göra direkt efter löpet om det skall ha någon effekt.
Så nu ströp vi maten helt och det blev löprundor varje dag. Och nu börjar tuttarna gå tillbaka, de är inte hårda längre och hon är sitt vanliga, jobbiga jag igen. Midjan börjar även komma tillbaka. Humla som i vanliga fall verkligen ger “getingmidjan” ett ansikte.

IMG_7575_1024

Det är märkligt hur hormoner och löp påverkar hunden. Nu under skendräktigheten tappade Humla mycket av sin fina muskulatur – och blev istället mjuk och mullig och liksom slät. Midjan försvann och tuttarna blev stora. Trots att hon fick bra, muskeluppbyggande mat och samma motion som innan. Nä…det här med att vara gravid – på riktigt eller på låtsas, verkar inte vara någon hit!