ÄNTLIGEN säger jag bara! ÄNTLIGEN en balanserad och jämn lydnadsträning! Hurra, hurra! Min “nya” taktik när det gäller uppvärmning verkar fungera. Eller ny och ny, det är väl mer att jag inte haft någon taktik alls tidigare 😛

Idag tränade vi med den tidiga Sikta mot stjärnorna-gruppen i Lotushallen i Slöinge. Ett härligt litet gäng!

IMG_3678_1024

Vi övade platsliggning med dold förare och sitt i grupp i två omgångar, i början och slutet, vilka gick bra. Stabil i platsen och satt jättefint båda gångerna med superfokus. Jag litar dock inte hundra procent på att Baileys inte skulle lägga sig ner efter ett tag om han inte är supermotiverad…i helgen skall vi ju på specialkurs i fritt följ och gruppmoment så vi lär öva mera på detta inom kort 🙂

Jag valde bort kedjorna denna träning till förmån för inkallning med ställande, dirigeringsapportering, teknik i fjärrskiften, sättande under gång samt treans sändande med ställande och läggande.
När det gäller treans inkallning så havererade ju ställandet som bekant när jag försökte introducera externbelöning till momentet. Baileys fattade verkligen ingenting – lika glad och förvånad varje gång någon kastade pips eller godis bakom honom, men ingen förväntan alls på mitt stå-kommando. Jag kan inte fatta hur man kan göra 30 inkallningar på raken och fortfarande vara lika glad, peppad och energisk? Jag tackar ödmjukast för detta delikata problem….:-)

Mona tyckte att jag skulle köra med handtecken enbart, då ställandena blir superfina med detta. Jag var motvillig till detta till en början, då jag helst vill ha ord som kommandon och inga andra hjälper. Men när vi snackade i gruppen visade det sig att det är flera som har enbart handtecken i inkallningen på sina elithundar. Och onekeligen svarar ju Baileys jättebra på detta, så varför inte egentligen? Think outside the box 🙂
Vi övade helt sonika på snygga ställanden, med och utan kast av leksak. Det kändes faktiskt toppen och nu har jag åter hopp om att få till ett riktigt snyggt moment 😀

IMG_3738_1024

Treans ruta innebär ju ett nedläggande på avstånd samt att föraren kommenderas att gå mot och sedan vinkla två gånger bort från rutan för att sedan kalla in hunden på kommando. Jag ville kolla hur stadigt han låg och hur mycket han brydde sig om kommenderingen – men momentet blev skitsnyggt på första försöket. Se man på…inga problem här inte! Vad jag allmänt skall tänka på är:

– Kalla inte in varje gång, hunden får hög förväntan och kan börja tjuva/ligga oroligt.
– Träna på att ibland gå två gånger så att hunden inte vet när den kommer bli inkallad/tränas på att ligga kvar stadigt oberoende av tid
– Träna nedläggande separat och som en del av momentet, t.ex. ställ hunden och gå bort från den, kommendera till nedläggande från avstånd och skicka till externbelöning.
– Träna stadga i liggandet så att hunden ej förflyttar sina tassar eller vrider kroppen åt det håll du går. Blir det ett snett läggande måste den ligga kvar så och får inte snurra runt som en solfjäder efter hur du rör dig.

IMG_3692_1024

Det sistnämnda tror jag att Baileys kan ha lite svårt för, så här gäller att se upp. Nackdelen med detta moment är ju att det är svårt att träna ensam iochmed att man vänder sig bort från hunden och inte ser den inför inkallandet.

När det gäller dirigeringsapporteringen så tycker Mona inte att jag bör lära in konskicket förrän strax innan elitstarten. Baileys är extremt glad i att springa till koner, och det kommer inte bli någon svår grej att lära in på kommando. Däremot var träning i att skicka mot godisskålar en nyttig övning – dvs man ställer ut en godisskål till höger och vänster om hunden och skickar sedan med ett Varsågod till den skål man pekar på. Svårare än det låter, hälsar Baileys 😛
Sedan utökar man övningen successivt genom att placera en mittenskål utan godis i, samt ökar avstånd mellan hund-förare och hund-skålar. Känns som detta kommer bli ett roligt moment för en apporteringsgalen fartdåre som Baileys 

IMG_3763_1024

Sitt från stå samt ligg från stå är de fjärrskiften som är sämst just nu. Ligg från stå går fint på nära håll men blir mer rakt pladask ner när jag börjar öka avståndet. Mona föreslog många repetitioner med externbelöning för att få in fällknivsrörelsen i muskelminnet. Om jag skall vara ärlig så kan jag släppa igenom en sådan här teknikmiss i trean, då vi kommer ha större problem med avståndet än tekniken om jag känner mig och Baileys rätt…just skiftena på avstånd är ju generellt det vi måste lägga mest krut på.

När det gäller sitt från stå föreslog Mona att jag skulle träna detta med en planka eller lägsta ribban på hopphindret för att få in det där kliv-bakåt-tänket hos honom. Vi tränade detta och han klankade glatt i plankan gång på gång. Vad är det man säger? Övning ger färdighet, skam den som ger sig, trägen vinner etcetera… 😛

IMG_3714_1024

Sättandet har vi jobbat en del med det sista och jag ville ha feedback på hur det såg ut tävlingsmässigt. Skitsnyggt tydligen! Vad roligt! 🙂 Idag var han som sagt superfin och balanserad, precis som han skall vara. Då är han verkligen grymt härlig att jobba med. Balans, balans…tänk vad kul det är när man får till det där finjusteringen mellan broms och motor, fart och stadga, glädjefnatt och impulskontroll…Att träna hund är verkligen grymt kul!

Fick inte stackars lilla Humla, med de grymma röstresurserna, göra något? Jodå. Bakdelskontroll, vänstersvängar, ställanden och apport gjorde vi lite i skymundan när de andra tränade. Imorgon är det lydnad med Anna och Elin, så då får formel1-prinsessan mer träningstid! 🙂

IMG_3773_1024