Ja så här hundra år för sent får ni ta del av vårt mysiga midsommarfirande i Edsvära 😉 Men det var en sådan härlig helg och hundarna njöt av både fint väder, vansinnesrace över åkrar och ängar, besök hos Linderödsgrisarna som gick ute i skogen och mycket mer. Det blev en fin upplevelse även för dem ♥

Jag älskar att fira midsommar enkelt, gillar inte snofsiga fester – hellre stövlar och femkamp och avslappnad stämning så här års! 😀

I år var även Sam med och firade! Tjejgängets första unge – och vilken unge sedan! Stencool och superenkel att fira med! Heja Sam, vi gillar dig! ♥

…även när du äter upp mitt linslock…

Eftersom Baileys älskar barn och bara snor Sams leksaker, försöker sitta i Sams babysitter (samtidigt som Sam förstås) och ge Sam whiplashskador när han pussas ”ömsint”, så fick terrieristena för husfridens skull vara i bur när Sam var ute på golvet och röjde runt 😉

Bästa midsommartårtan! Nästan för fin för att ätas upp? 😀

Till midsommarfirandet åkte vi förstås traktor och hövagn! 🙂

Under dagen körde vi sexkamp där varje par fick se ut två grenar var. Den första grenen var ”mökakärrarace” och gick inför publik! 😉

Till och med lokalpressen var där och intervjuade deltagarna… 😀

En grusig och blöt gårdsplan att rejsa runt på…livet på en pinne! 😀

En av grenarna i sexkampen var att trä pastapenne på en spaghetti…sjukt kul!

Inför lerduveskyttet, som var nästa nervkittlande gren, fick vi ta till lite förfriskningar… 🙂

Jag var livrädd för att skjuta, har så himla stor respekt för allt vad vapen heter och ser inte alls tjusningen med det hela. Men tog mig i kragen och sköt faktiskt bäst av oss tjejer! 😀

Killarna fick förstås blodad tand direkt…det här med manligt och kvinnligt förresten, hur kommer det sig att alla killar är intresserade av vapen och grillning sedan födseln?

Killarna ville, förstås, fortsätta skjuta lerduvor även efter avklarad tävling, så vi tjejer och fyrbenta tog en superhärlig långpromenad på kvällen i strålande solsken! Ljuvligt!

♥ ♥ ♥

Att gå förbi hägnet med Linderrödssvin var spännande…hundarnas ögon var som tefat, det här var riktigt kul!

Eller ja, det tyckte inte Linderödsgrisarna förstås…så hundarna fick stå kvar ute på vägen medan vi gick in och hälsade på dem. Världens sämsta upplägg enligt Baileys som stod och grät på stigen…

Lite ironiskt att hundarna hade med sig grisöron att tugga på senare under kvällen  😉