Eller Julfirande med Jesus och Bajsmonstret kanske rubriken istället borde hetat? Humla har nämligen sjunkit som en gråsten på både husses och mattes ranking-barometer det senaste dygnet…mer om detta senare. Nu istället en summering av julaftonsmorgonens fotografering med två motsträviga busfrö
”Julrosett, vad pratar du om? Jag drar inte alls i någon julrosett…”
”Attackera mig då!”
Världens sötaste och eländigaste tomte?
Ja det där med att sitta still och ha tomteluva när man istället bara vill bråka och riva hela övervåningen med sin lillasyster…som straff bjöd han fotografen på samma miserabla min på samtliga 300 kort som knäpptes under sessionen 🙂
Normalt sett älskar ju Baileys att bli utklädd, uppmärksammad och fotad. Humla däremot ser inte alls tjusningen med det hela. Men igår var det tvärtom – Humla struttade obekymrat omkring i sitt älghorns-diadem och försökte inte klia eller skaka av sig det en enda gång. (Man kanske skulle ringa Vatikanen och rapportera ett mirakel?)
Humla plockade sedan ut ALLT på goodwillkontot för tio års framtid. Hon snodde en juldekoration ur granen – en av de få dyra dekorationerna jag unnat mig, naturligtvis. Ett stickat hjärta av ull med en liten tofs. Denna tuggade och slabbade hon nöjt på i soffan tills husse upptäckte henne och hon fick sig en uppläxning. Matte var förstås också arg, men Humla såg så ömklig ut och hon hade ju varit så stolt när hon visat upp hjärtat…nu var det ju ändå förstört, då kunde hon väl lika gärna få ha det?
Humla fick tillbaka sin tuggleksak och slabbade glatt vidare medan jag satt jämte och klappade och talade om för hennes fula små strutöron att jag faktiskt älskade henne innerst inne. Då tar Humla tillfället i akt – och KRÄKS upp en BAJSSPYA. PÅ dekorationen och nya sofföverdraget. Bajs överallt alltså, och mattes skrik sprände väl ljudvallen.
På julaftonskvällen var det dags igen. Humla blev nämligen hastigt och lustigt utlånad till mina föräldrars julfirande på förmiddagen. Vi tyckte att hon kunde förgylla någon annans liv, eftersom vi redan fått våran beskärda del en dag som denna. När vi kom på kvällen tog jag ut henne på en kissrunda i trädgården. Hon är ju lite trixig med att få att kissa när det är kallt och blött ute. Men efter en stund så gick det och jag gick in – ropade på Humla som inte följt efter. Och visst kommer Humla – som ett skott och med hela munnen fullproppad av bajs.
Som straff fick hon sitta några meter bort under julklappsceremonin och Baileys fick öppna alla hennes klappar. Som pricken över iet upptäcker mamma sedan att Humla kissat ner hela pappas säng.
Tyvärr är dagis stängt och hon är hatad av alla i hela bekantskapskretsen så vi måste dras med henne resten av julhelgen. För att lätta på stämningen skall vi åka ner till Rosendal och mysa och gå på stranden och tentaplugga och ha Humla i koppel hela jäkla vistelsen så att hon inte skall kunna smyga iväg och attackkissa i någon mer säng.
Sötaste och perfektaste lilla tomtenissen Baileys…som var i sitt esse på julafton. Hjälpte till i köket med all mat, hade en stor guldrosett på sitt halsband och öppnade allas julklappar med stor passion. Han ääääälskar julklappsöppnande 😀
Baileys underbara ”attackera mig-inbjudningsposé”…jag vill bara pussa ihjäl honom!
Yeeey, det var kul! Varför sitter du bakom granen och lurpassar? Kom fram vettja!
Nähä det funkade inte. Jag får köra attackera mig-posen igen då! :
Ja eftersom det här är ett directors cut-inlägg har jag klippt bort rätt många bilder av Humlas attacker, eftersom jag är väldigt trött på henne. Vi avslutar istället med en natursekvens-bild.
Arne Weise-röst: Vi ser här ovan den gamla marulken som passivt ligger och väntar på sitt byte. Med sin julrosett och gosehund gör han sig attraktiv för potentiella kandidater. Sakta viftar han med svansen fram och tillbaka, lite lurigt, så att det bajsdoftande guppy-ynglet vågar sig fram ur sitt gömställe bakom granen….
Haha! Herregud vilken jul! Ibland blir man ju direkt tacksam över den julen man haft! 🙂 Inga skinkmackor slank ner i det obevakade Nanny-gapet den här julen och matten kunde då sova hela natten igenom, till skillnad från förra årets nöje med ”rasta en gång i timmen hela natten”.
Jag bara älskar att läsa Din blogg. Du har riktiga personligheter till hundar, Baileys som jag blev kär i redan för längesedan och sen Humla som bara är ”to die for” :)) Fast försök inte ens att lura i oss att du inte älskar Humla, det går inte. Man kan inte skriva så ”elakt” om en hund om man inte älskar henne <3 Förresten så hade Humla säkert maginfluensa som gjorde att hon kräktes (jag vet för jag gjorde det själv också!) åsså tror jag hon sett på tv om det nya sättet att bota ngn magsjukdom (vilken vette tusan) å då åt man bajs om än i ngt mer sofistikerad form :)) Sug på den du matte ! Ha en fortsatt trevlig kaotisk jul !
Tack för de fina orden, Catarina! Så roligt att bloggen är uppskattad, det värmer! 🙂
Det känns som att Inja och Humla är stöpta ur samma form 😛 Dock äter Inja numera bara bajs om det är hennes eget som ramlat ur stjärten inomhus eller om hon hittar människobajs ute.
Är det sant? Skiter Inja OCKSÅ ned sig i sömnen??!
Hahahaha! Jag dör! Har precis hittat bloggen men känner att jag måste kanske gå igenom hela från början, eftersom de få inlägg jag har läst näst intill har gett mig kramp i skrattmuskeln!