Baileys vet fortfarande inte riktigt hur han skall leka med barnen – han försöker lite tafatt daska gosedjuret hårt i huvudet på dem, i förhoppningen om att de skall tolka denna invit som en uppmuntrande inbjudan till kamplek. Bebisarna fattar absolut ingenting, och är mer intresserad av att bita i hans pung…
Nåja, vi ger det lite tid till så kommer de nog snart att finna varandra – bebisarna och Guldlock! 😀
Bil har vi åkt sedan de var fyra veckor och det har gått jättebra hela tiden. De är verkligen trygga, pigga och framåt bebisar hela högen! Sjukt enkla och roliga att ha med sig! ♥
Husses fot smakar fantastiskt i höstsolen! 🙂
Lilla Honebyee är så gullig att man bara smälter ner och dör….♥
Mamma Humla väjer av sina bebisar och diar dem allt mer sällan – några gånger per dag jämfört med femtiotusenmiljoner gånger i timman som det var tidigare… 😛
Hon går mer och mer in i rollen som lekmamma – och älskar att leka med sina barn, gärna en och en, på lite större yta. Man riktigt ser hur förtjust hon är när de börjar göra lekinviter mot henne och hon är pigg på alla uptåg som föreslås – kamplek med en strumpa eller henne halsband, tittut bakom soffan eller köksbordet, och favoriten Stora stygga vargen jagar kaxiga små kycklingar på halt brädgolv… 😀
En till som tyckte att husses strumpa smakade riktigt gott… 🙂
Att följa med mamma i rabatterna är ett spännande upptåg…vad kan finnas därinne bland blad och grenar? En skatt? Ett monster?
Springtail har i nuläget allra störst föremålsintresse i kullen – jag skulle säga att alla har ett stort intresse, men Springtail sticker ut med att alltid släpa runt på något som han vill avliva (gosedjur) eller möblera om till annat ställe (gångbro)… 😉
Jag tycker att han och Skipper påminner en hel del om sin vrålsnygga farfar Joep (Staffjoy Jackpot Crusher) som ju är en holländsk utställningshane – champion tillochmed, har jag för mig? Pappa Pikey är ju resultatet av en utavel från Quinlents linjer. Jag tycker att både Skipper och Springtail har den där lite runda formen som Joep har? Vad tycker ni? Svårt att säga utifrån bara bilder förstås! 😉
Skadade morbror Guldlock – ur form och urmusklad. Precis som mamma Humla. Det får bli mycket skonsam fysträning i vinter, simning och lugn löpning i terräng står på schemat. Ett längre inlägg om stackars Guldlocks bogblödning (x 2!) kommer när jag orkar skriva det…det har varit mycket ledsamheter senaste tiden. Tur att man har sju sockersöta valpar som muntrar upp en 🙂
Husse Mikael med Ladybug – detta blir troligtvis vår halvfodertjej! ♥
Hittills känner jag mig lyckad som uppfödare – jag tycker vi har bra koll på läget, sköter valpar och mammahund som vi skall och tror vi ger dem en fin, trygg uppväxt tillsammans med oss. Men det här med gruppfoton som alla andra uppfödare lyckas så bra med? Där (och på alla andra plan också förstås!) har jag en del att lära…
Första delen av Uppfödarutbildningen är den 27/10 – jag förväntar mig att viktiga saker som gruppfotografering tas upp grundläggande! 😀
Men åååh. Kan knappt hålla mig till söndag. Så himla spänd på att få träffa dem nu när de är lite större. 🙂
Jeg regner med det blir gruppefototrening allerede første gang! 😀
Åhhh va jag har väntat på böogguppdatering, det har ju gått flera daaagar nu!!
Jag vet allvarligt talat i te hur ja ska hantera när bebbeluttarna flyttar ifrån er?
Då måste det vara krav på de nya ägarna att blogga om sina små o minst 3 inlägg / dag vore lagom- så det så!!