Baileys är verkligen en ensamhund! När han får vara själv så lever han verkligen upp, och stormtrivs. Han gillar naturligtvis Humla också – särskilt att leka med. Men i själ och hjärta är han en matte/hussegris som helst vill ha all uppmärksamhet själv 😉
Ida ville så gärna ha Humla över helgen, och eftersom vi inte kunnat ha dem ihop pga ett konstigt och otroligt sent höglöp(?) lämnade vi gärna bort Fröken Snoppsnaskande Slampa. Äntligen kunde Baileys andas ut och slappna av….
Lediga dagar ser det alltid ut så här – efter frukost tar Baileys med sig Hunden och går och letar upp morgonens första solfläck ♥
På förmiddagen gick vi en promenad i kohagarna här i Örby och Baileys var som en galen hattefnatt och bara tokrusade och levde loppan. Han är otroligt mycket lugnare när Humla är med – då är det istället hon som står för vansinnesdåden…
Efter promenaden ville Baileys stanna ute, och jag bar ut ett fårskinn som han kunde ligga på. Så låg han och solade och snarkade i flera timmar…ljuvligt! Matte och husse var inne och monterade eldosor samt målade smygar och lister i vardagsrummet och var inte alls avundsjuka!
Se man på! Märgben får man också! Vilken påsklyx! 😀 Här kommer även mattes fina Mårbackapelargoner med på ett hörn….det är ju faktiskt vår!
På eftermiddagen var Baileys och Hunden tvungna att vila upp sig ordentligt inomhus, det är ju så utmattande att ligga och sola och äta ben en hel dag…
På kvällen ville matte njuta av de sista solstrålarna och det blev åtta kilometer löpning i Hedgärdessjöns terräng medan ett spår på ett närbeläget fält fick ligga till sig. Det var runt 600 meter långt med två 90 graders vinklar och tre gömda godisburkar med korv i. Burkarna var gömda på lite kluriga ställen och inte synliga för ögat.
Baileys är kanske duktig på att spåra, i den mån att han faktiskt nästan alltid hittar alla pinnar eller godisburkar i spåret. Däremot har han en helt värdelös teknik! Varför kan han inte vara klockren och metodisk som lilla naturbegåvningen Humla? Nej nej, full fart framåt som en obromsad bandvagn! Tjolahopp tjolahej! Massvis med snurr och lintrassel och avbrott för att snyta ut grässtrån ur nosen etcetera…
Skall verkligen försöka att komma ut och spåra mer regelbundet nu i vår och se om rutinen gör att tekniken blir bättre. Jag saknar ord för hur otroligt mycket jag längtar efter den dag då vi är klara med vår husrenovering och kan använda helgerna till massor av roliga saker istället. Gud vad jag kommer njuta.
Senaste kommentarer