Vi började med smakportioner när valparna var 2,5 vecka – nu är de fem veckor och de sista dagarna äter de som galna hästar vid matbaren. Anledningen är att Humla börjat vänja av dem – det märker vi både på att hon inte diar dem så ofta utan lägger alltmer fokus på lek/coaching snarare än utfodring, och på att hon blivit lite rund om magen. Så nu minskar vi Humlas mat och ökar bebisarnas 🙂
Barf i form av olika köttiga ben introducerade jag egentligen direkt när de började äta färskfoder (Voh Valp, Voh Exlusiv, Emmzos köttkross av olika djurslag samt Mush Vaisto – varav det senare ju är nedmald barf i köttbulleform, om man skall vara petig ;-))
De får mest lamm och rådjursben, då dessa ben storleksmässigt passar bebisar. De har även fått testa viltsvin och hästrevben, och igår hämtade jag hem dovhjortsben! Smakens tycker valparna som nu på förmiddagen tuggar kycklingvingar och lammryggradar – vilken skön aktivitet det råder i lådan. Istället för att leva rövare och slita upp tidningspapper och destruera inredningen är barf perfekt, långvarig rekreation för dem – man kan både tillfredsställa sitt gnagbehov, upptäcka nya spännande smaker och kampa/leka med benen – antingen ensam eller tillsammans med kompisarna ♥
Varför ger inte fler uppfödare barf som åtminstone en del av kosten, när det dessutom fungerar så enormt bra som sysselsättning? Femveckorsvalpar är det rätt bra tryck i och det kliar ordentligt i de små gaddarna – och värre lär det ju bli de kommande veckorna. Tur att vi har välfyllda frysar 🙂
Om vi skall gå över till andra ändan och prata om vad som kommer ut ur denna, så måste jag skryta över att i Blondietales dagishage produceras enkom perfekt formade små barfbajskorvar som är i princip helt luktfria. Det blir inte ens något bajsmärke på tidningspappret när man plockar upp den lilla korven. Vilken fröjd! 😀 (Och stackars den nytillkomna bloggläsare som förskräckt läser detta som sitt första inlägg….)
Vi har inte haft diarré på en enda valp hittills – alla verkar vara superstabila i magen, och att introducera olika djurslag i kosten har förflutit helt komplikationsfritt. De verkar inte ha några smakpreferenser heller – möjligen smäller stinkande ekologisk nötvom lite extra högt när det serveras i valpbaren 🙂
I veckan som kommer introducerar vi också torrfoder – även om det inte är något förstahandsalternativ för varken oss eller valpköparna till denna kull, så kan man göra mycket kul med torrfoderkulor i olika aktiveringsleksaker som nu är framplockade. En hund utan allergier och med sund tarmflora klarar sig alldeles utmärkt på torrfoder om man t.ex. åker på semester och inte har tillgång till frys, och behöver inte någon egentlig tillvänjning. Så att det argumentet skulle tala emot färskfoderutfodring köper jag inte.
När valparna lämnar oss kommer de vara fullbarfade och vana vid samtliga förekommande proteinslag, vana vid färskfoder och torrfoder i form av Standardt Vild – som är det torrfoder vi använder oss av. Standardt är det enda torrfodermärke som innehållsmässigt och näringsmässigt håller måttet på marknaden i dagsläget, lite tråkigt kan jag tycka, men det ger också en talande bild över hur otroligt skev och snedvinklad hundfodermarknaden är. Veterinärer rekommenderar ju inte ens att ge ben till hundar, utan vill de ha sysselsättning (i en millisekund) kan de ju tugga på ett kex eller en dentastix. Skrämmande och beklämmande.
Heja heja frisk bakterieflora i magen !!!!
Härligt! Jag har en blogg om grand danois, där jag skriver en hel del om barf. Jag har dock ännu inte någon egen att barfa, men kul att se en uppfödare göra det. Ska läsa vidare på din blogg och följa den. Söta små bebisar har du i alla fall!
Fantastiskt intressant att läsa om. Önskar jag själv hade möjlighet att barfa, men just nu får får de nöja sig med färskfoder! Kul att få följa er härliga berikning av valparna !