Igårkväll var det ääääntligen dags för lite lydnadsträning igen! Som jag längtat! Båda hundarna var suuuperpepp och Baileys var otroligt lycklig när vi äntrade lokalen. HallåHund hade två timmars öppenträning 18-20, som de kommer fortsätta ha vissa fredagkvällar i vår. En jättebra dag för mig, som även i vår kommer vara “ledig” på fredagar. För 150:- fick man träna hur många hundar man ville, och båda hallarna var öppna. Lydnad i den ena, freestyle i den andra. Det kommer vara andra teman också, både agility och rallylydnad. Rekommenderar verkligen denna hall! Supertrevliga och otroligt serviceminded är de som driver stället och allt är så fräscht och fint! 😀

IMG_2738_1024

Oj oj oj…här sitter jag lite diskret och övergiven, och suktar efter Baileys tuggben. Gud vad det är synd om mig.

Igårkväll fick det bli en liten genomkörare med de flesta momenten för att checka av läget inför vårens spännande clinics, kurser, föreläsningar, helgläger och tävlingar….
Guldklimpen Baileys fick börja:

Fritt följ
Vi gjorde ett överlag kanonbra fritt följ där jag godisbelönade halter på raksträcka samt språng marsch för att få extra krut i tempoökningen. Härligt att känna att vänstersvängarna funkade och att han var fokuserad och “på” hela tiden! 🙂 Halter efter vändningar och vinkel var bra. Position var bra, lite nysningar och frust i början – men så påbörjade jag också momentet direkt utan uppvärmning, och då vet jag att det är det här som kommer. När det gäller stegförflyttningar så är han väldigt “sittig”, kanske borde jag belöna stå lite mer när jag tränar detta? Nu är positionen hyfsad, han glider inte ut lika mycket åt vänster som tidigare vid denna förflyttning. Långsam marsch måste jag ha mer feedback på, jag ser inte själv vilket tempo jag bör ha för att det skall se bäst ut. Jag misstänker att han går väldigt “hackigt” i det långsamma nu.

Tvåans fjärr
Testade av fjärr 15 m, och lämnade honom stående. Kommenderade skiftena sitt-ligg efteråt, vilket gick bra. Genomgående fina sitt! Sedan provade jag att göra det mer tävlingsmässigt och la honom från början. Då fick jag göra ett extrakommando vid första uppsittet en gång, en annan gång blev det ett “jucksitt” där han hoppar fram med rumpan. Men annars blev det fina repetitioner, han var glad och peppig och kändes inte alls låg. Sedan testade jag att låta det gå riktigt långt mellan kommenderingarna, på betydligt närmare avstånd, kanske 3 m, för att göra det lättare. Och plötsligt fattade han ingenting? När jag flyttade mig bakåt igen, så gick det däremot utmärkt. Hmm…har kanske övat lite väl mycket på långa avstånd det sista. Gud vad jag är dålig på att variera mig!

Ligg-Stå, Stå-Ligg
Idag fick vi för första gången till ett superfint stå från ligg och sedan direkt tillbaka till ligg igen med fixerade bakben, på 3 meters avstånd! Tjoho! Han gjorde genomgående mycket bra ligg-stå, med godis på varsin sida om frambenen som störning/hjälp. Detta har han haft svårt för tidigare, men idag tolererade han det väl och höll fullt fokus. Mitt diskreta handkommando funkar bra. Nu tränade jag också in ordentliga fällknivslägganden med handkommando, detta köper han inte riktigt ännu utan blir lite störd av min handrörelse.
Igår testade jag också med att lägga ut en träplanka från hopphindret framför tassarna, som en slags gräns/hjälp att få in konceptet. Vilken planka? grymtade Baileys glatt och snubblade obekymrat över den. Vilken naiv matte han har som tror att en staff skulle bry sig om eller ens detektera att det ligger en planka på marken. Men en tiometer hög murad vägg, då? Nja, kanske… 😛

Backa
Ja, en bjuda på backa-kampanj har jag slängt in för grabben. Otroligt onödigt att backa längre bort från mig än ett par meter, tycker nämligen Plutt! 🙂  Nästa gång skall jag testa med belöning bakom och se om det lossnar lite mer.Vi körde också mycket “Backa, backa backa, Ligg/Stå/Sitt”, vilket fungerade bra. Han lyssnade på mina kommandon och blev inte störd av att det var massa främmande hundar bakom honom.

Inkallning med ställande
Förra gången vi var i hallen gled han otroligt mycket på underlaget vid själva ställandet, jag funderade därför på hur mycket han verkligen ansträngde sig för att stoppa. Igår väntade jag istället ut honom ordentligt innan han fick kast med liten pipis-belöningen. Det här momentet tycker han är otroligt kul just nu och har hög förväntan (sämre stadga!). Jag vill fortsätta att lägga lite mer krut på signalkontroll på stoppen innan jag lägger på ingången och gör det tävlingsmässigt.

Platsliggning
Med genomgående främmande hundar, varav hunden närmast Baileys reste sig. Fyra minuter platsliggning, där jag belönade vid tre tillfällen när hakan var i backen. Han låg lugnt och tyst. Gjorde även en egen plats lite senare, där jag provade att gå ut under 30 sekunder. Även här låg han bra.

Nosfrys på vittringspinne
Ja efter att ha sökt inspiration och tips från andra, kommer jag nu inleda Projekt “Ominlärning av vittringen”. Har låtit det vila i flera veckor, då ingenting egentligen har funkat, och istället funderat själv på egen kammare. Har kommit fram till att det extremt självbelönande gripbeteendet måste omprogrammeras till nosfrys tills vidare. Målsättningen är att han skall frysa vid rätt pinne och få klick och godis för detta, INTE gripa! Att gripa föremål och bära saker i munnen är ju den här grabbens livsuppgift. Han tänker överhuvudtaget inte nos/lukt utan bara gripa första bästa pinne, och allra helst gripa ALLA pinnar om han får chansen. Och som kronan på verket: försöka bära femtio vittringspinnar i munnen…. 😀
Igår började vi därför med att frysa på vittringspinne och klicka för detta. Han var lite olycklig och gråtmild till en början, och provade blandannat med att göra väldigt fina fjärrskiften för att bli “belönad” med pinnen. Jag har dock hopp om livet, och det här är ju perfekt pill-träning man kan hålla på med i hallen en regning kväll.

IMG_2746

Kan det här verkligen vara rättvist? Jag tänker anmäla er till DO eller annan instans! Det kan väl ändå inte vara meningen att han skall få äta upp hela det där benet SJÄLV?

Lilla Humla hade varit med min familj vid havet i två dagar (hon är stammis i Rosendal nu!) och var nog väldigt trött egentligen. Att stå och gapa argt fastbunden i väggen, orkade hon dock med när storebror fick träna 😉 Med Humla fokuserade jag på momenten i klass 1, och kunde notera att hon tappar betydligt mer vid träningsuppehåll än vad Baileys gör. Så är det nog ofta med unga, gröna hundar. Baileys backar aldrig efter ett uppehåll, han blir snarare bättre av vila då mycket av inlärningen verkar sjunka in och “sätta sig”…Bekvämt och praktiskt! 🙂

Fritt följ
Återigen får jag passa mig för att hon vill toucha i mitt ben vid ingångarna. Men positionen är överlag väldigt bra. Belönade utgångsställning luuuuugnt, med röst och klappar. Kommandot Fot är väldigt laddat, så det säger jag tyst eller inte alls just nu. Det kan man lägga på när rörelsen sitter bättre, resonerar jag. Vi kämpar på med en bakdel som inte alls är med i vändningar och på raksträckor. Det är oerhört frustrerande. Bara att traggla på med klossträningen antar jag, så att jag snart kan sätta in den rörelsen lite mer i momentet (tex med en musmatta eller liknande). Igår övade vi främst halter på raksträckor. Först 2 steg, sedan 3, sedan 4. Hon är lätt att lura när man snabbt bromsar in, och får kasta sig tillbaka för att komma rätt i halten. Men efter ett tag blir det bättre, och ju mer hon slappnar av, desto rakare blir hon faktiskt. Men vänstersvängarna utan bakdel är ju katastrof. Även om jag knappast tror att det är något dom kommer dra för i klass 1…?

Ställande
Lite dålig stadga i ställandet när jag väntade ut henne. Så var det överlag igår, att stadgan var lite bräcklig pga hög förväntan. Först fick hon bjuda på ställanden och blev skickad till skål bakom henne, vilket hon tyckte var superkul! Sedan kommenderade jag, och hon lyssnade bra och fryste snabbt. Tog något steg fram, när jag endera väntade ut/provocerade henne genom att röra mig runt henne. Sedan undrar jag hur mycket hon faktiskt lyssnar på ordet Stå och hur mycket hon läser in av själva situationen…återigen märks det att hon är ung och grön.

Läggande
Ordet Ligg verkar hon förstå mycket bättre, i olika situationer, tillskillnad från Stå. Lite fusk med armbågarna i backen efter några roliga belöningar, liksom dålig stadga när jag testar att vänta ut. Då reser hon sig och lägger sig direkt igen, för att verkligen visa matte “Titta, nu la jag mig EN GÅNG TILL! Såg du den här gången? Ojojojoj! Världsklass! Ge mig klick nu, din långsamma tant!” När det gäller läggandena är det just stadgan vi behöver fokusera på, inte ordförståelsen som vid ställandet.

Apport
Humla fick en egen, mindre apport i julklapp då hon tycker det är jobbigt att använda Baileys kingsize-apport. Ju större desto bättre är ju hans motto när det gäller apportering… 🙂 Hon är väldigt pepp på apporten och blir exalterad när den plockas fram, men hon tycker fortfarande det är lite jobbigt med hanteringen, särskilt när det går långsamt eller man behöver sitta stilla. Hon har dock förstått konceptet, och släpper aldrig på annat än “Tack”-kommandot, jag kan störa henne ganska mycket med händerna framför/under/över apporten, knacka med fingrarna på apporten samt dra i den och hon håller kvar.
Hon har bra hantering av metallapporten, men sämre gripanden av denna för tillfället. Ingångarna var bra överlag, men lite knyck med huvudet ibland då hon blir lite för peppig. Friar man henne då, och klappar/gosar med henne en kort stund så blir påföljande ingång mycket bättre och jämnare.

Hopp
Oj oj oj här har det hänt grejer! Jag tror Humla börjar fatta hur kul det egentligen är att hoppa över hinder…Svansen snurrade som en helikopter när jag satte henne framför hindret och hon spärrade ivrigt både öron och ögon för att invänta det roliga “Hopp!”-kommandot. Jag fick därför belöna stadga och sitt kvar flera gånger. Nästa gång jag tränar med någon annan, skall jag be om störande kommendering så att vi får öva även på detta.

Plats
Avslutningsvis fick Humla ligga en ensam plats, med ganska mycket liv och rörelse runt omkring. Detta är hon inte brydd av, men man ser på henne att hon är väldigt laddad på mig och ligger på helspänn. För inte sjutton kan momentet inte bara vara att man skall ligga snyggt och prydligt kvar på sin plats?? 😛
Hon låg i två minuter, och låg väldigt fint och lugnt. Inget skruvande, inget ljud. Jag belönade fyra gånger och klappade henne även lugnande vid dessa tillfällen. Stod på 5 meters avstånd som längst bort, men varierade min position.

IMG_2750_1024Va? Vad är det du säger? Att jag har ett exakt likadant ben som ligger någon meter utanför bild, och som jag ratade eftersom jag tror att Baileys ben är godare? Nej det tänker jag inte kännas vid. Gud vad det är synd om mig…hungrig, övergiven, bedårande. Hur kan jag bli behandlad på det här viset?