Ja detta inlägg skulle egentligen ha postats i söndagskväll men då mitt mobila bredband från Telia gjort en ny bottennotering i sin usla kvalitet, kunde jag inte publicera något. Hela veckan har jag fått plugga från mobilen, då jag inte kunnat komma in på vårt intranät från min lilla laptop…morr! Men åter till inlägget – här kommer lite, tyvärr mobiltagna, bilder från förra helgen. En superhärlig helg, med renovering som vanligt – men tur att vi har världens goaste vovvar som piggar upp 😀

Matte var ute och slog klackarna i taket under fredagkvällen, så hon var rätt trött och sliten. Som tur är kunde Baileys hjälpa till att måla stuprörsbitar i källaren 😉 Det är ju lite hela grejen med att ha en vovve som gillar att bära saker, när han väl tröttnar (vilket kan ta otroligt lång tid) så släpper han bara klenoden precis där han råkar befinna sig där och då. Det kan bli ganska spännande. Jag har slutat räkna alla gånger man halkat på ett mjukisdjur, snubblat på en kong i trappan och landat på rumpan, dragit i tån i ett vasst märgben osv. Och framförallt – när man gått och samlat in alla gosedjur och andra leksaker både utomhus och inne i huset och lagt prydligt i korgen, då är det bara att ställa timern – för det tar nämligen inte fem minuter innan exakt alltihop är ute igen, och utplacerade på alla tre våningsplan. Hur sjutton lyckas han?

Humla är egentligen inte mycket för att bära – hon vill bara ha allt som Baileys har, alternativt härma honom. Och om alla gosedjur råkar vara undanstädade, när snickarna skall hälsas välkomna får man väl gå ner i tvättstugan och plocka något ur högen med smutstvätt? För vilken hantverkare vill inte bli välkomnad av en gullig och mallig Humla som stoltserar med ett par kalsonger i munnen…? 😉

Nej stackars lilla Humla har det verkligen inte lätt. Inga gosedjur får man bära, ibland går ju snåla storebror runt med tre stycken i munnen, och som lillasyster får man bara ärvda kläder. I veckan har vi haft våra första frostnätter, och i helgen blåste det snålt. Humla frös så hon skakade när vi var ute i trädgården så jag fick leta upp en gammal luvtröja som Baileys haft. Kom på, pinsamt nog, att Humla faktiskt inte har ett enda värmande plagg förutom sitt röda vintertäcke från Hurtta. Så nu skall jag titta på deras nya fleeceoverall i microfleece från höstens kollektion. Deras gamla fleeceoverall passade inte Baileys, då han inte kunde kissa i den, men den här nya är betydligt mer stretchig i sin kvalitet och Humla saknar ju både snopp och storebrors bodybuildarbringa.

I helgen sågade jag upp de sista femkiloskorvarna med VomogHundemat. Visst är det smidigare med de små korvarna, men kilopriset blir betydligt billigare om man köper de stora. Och hundarna hjälper gärna till med både sågning och renhållning… 🙂

Vårt nya balkongräcke som vi snickrat själva! Härligt att äntligen kunna riva den jäkla byggställningen…Och ytterdörren är också på plats! Hundarna hjälpte självklart till att ordna med karmen. Så här är det hela tiden när vi renoverar, hundarna är med ÖVERALLT. Deras uppgift är tydligen att vara ivägen så mycket som möjligt, när vi bär tunga saker typ pardörrarna till balkongen som väger över hundra kilo, då är de extra mycket på plats och går runt benen med sina ”verktyg” 🙂 Baileys har, inte helt otippat, ett gosedjur i munnen, medan Humla brukar sno masonit eller isolering och bära runt på.

På lördagen var vi bjudna på lunch hos mina föräldrar. Det är faktiskt härligt att ha dem så nära, och slippa tänka på mat när man håller på och grejar med huset. Baileys skulle ABSOLUT ha med åsnan, när vi skulle åka. På filmen får ni även se supertrötta superskendräktiga Humla, glada husse och vår nysnickrade balkong samt höra när matte snorar! 😀

Baileys och åsnan åker bil…vi skrattar åt honom, men Baileys bryr sig inte. Man skall stå upp för sina vänner! Åsnan fick även vara med och sova middag… 😉 Sedan blev det härlig utefika på altanen, med nyplockade björnbär till hundarnas förtjusning! Humla har varit jättesömnig hela helgen och lägger beslag på vartenda ledigt knä som finns tillgängligt, för en stunds powernap.

På eftermiddagen pausade vi med renoverandet och hade ”kvalitetstid”: bryggde te och låg sedan och läste. Jättemysigt! Eller ja, vissa av oss läste. Andra passade på att blunda lite… Humla vill alltid vara nära Mikael, han är hennes husse helt enkelt. Baileys gillar också när ”hela familjen” är samlad, men han ligger gärna och snusar lite på avstånd. Denna eftermiddag låg han och sov sött i en solfläck på sitt renskinn.