Kinesiska halvledartillverkare håller på att revolutionera den traditionella chipmarknaden, särskilt i mogna noder, och utlöser ett priskrig som håller på att sätta deras västerländska konkurrenter i schack. Med snabb tillväxt och starkt stöd från Xi Jinpings regering absorberar kinesiska företag en allt större andel av den globala produktionen av mogna noder, vilket orsakar uppsägningar och förluster hos branschjättar. Denna effekt har redan kallats ”Kina-chocken” och är på väg att avslutas i år med en global andel på 28%.
Under tiden har USA:s kontroller, som var tänkta att stävja en del av detta, bara förstärkt Kinas strategi att fokusera på mindre avancerade men strategiskt viktiga teknologier för den stora majoriteten av världens företag.
Kina-chocken skapar ett aldrig tidigare skådat kaos i branschen och driver många tillverkare till ruinens brant
Under de senaste åren har Kina befäst sin dominans inom traditionell halvledarproduktion, dvs. i mogna och billiga noder, genom att utnyttja sin tillverkningskapacitet och statliga finansiella stöd. Detta fenomen, som redan kallats ”Kinachocken” eller ” China shock” av branschkännare, beror till stor del på restriktioner som införts av USA, vilka har begränsat kinesiska företags tillgång till spjutspetsteknologi.
Som svar på detta har landet styrt om sina investeringar mot mogna processnoder, vars produktion redan vida överstiger många västerländska tillverkares. Detta var väntat av konkurrenterna, men situationen har blivit mer spänd än vad som var tänkt.
I slutet av 2025 beräknas kinesiska fabriker kontrollera 28% av världens chiptillverkning i mogna processnoder, med prognoser för en tillväxt till 39% 2027. Denna utveckling innebär en omvälvning för industrin och påverkar särskilt fordonstillämpningar och konsumentelektronik, där dessa chip fortfarande är viktiga. Kinas snabba expansion inom detta område pressar priserna, vilket skapar en kris för traditionella tillverkare.
Priset har fallit så mycket att det inte finns någon möjlig respons från västvärlden utan att hamna i en nedåtgående spiral.
Även om vi brukar nämna ett stort antal företag i sektorn finns det faktiskt hundratals fler i leken, särskilt wafertillverkare som inte är jättar utan bara stora företag i volym. Dessa är de mest drabbade, eftersom wafers spelar en avgörande roll i allt som händer, och de är den mest grundläggande byggstenen efter mineraler, som Kina också kontrollerar:
”För bara två år sedan kostade en 6-tums kiselkarbidwafer (SiC) från världsledande Wolfspeed 1.500 dollar”, säger en icke namngiven försäljningschef på en tysk chiptillverkare till Nikkei Asia. ”Idag säljs samma 6-tumsskiva för bara 500 dollar på Guangzhou Summit Crystal Semiconductor, där dussintals andra mindre kända kinesiska fabriker prissätter sina skivor till liknande omöjliga priser.”
Som rapporterats från Asien är situationen inte bara spänd, den är extrem. Denna drastiska prissänkning har skapat en dominoeffekt i branschen och påverkat västerländska företag som inte kan konkurrera med de kinesiska kostnaderna.
Nikei rapporterar att Wolfspeed, till exempel, har tvingats skära ned 20% av sin personalstyrka efter att ha sett sitt aktievärde sjunka med 96% på tre år. Onsemi, en annan tungviktare i branschen, har meddelat att 9 procent av personalen kommer att sägas upp, i ett sammanhang där lönsamheten för västerländska tillverkare av mogna noder blir alltmer hotad.
Västvärlden har spelat ut det banbrytande kortet, Kina hade inget annat val än att välja det kort man fick… Och det expanderade
Onsemis försäljningsdirektör kallade Kinas tillväxt inom sektorn för ”en blodig knockout”. Han tillade: ”Vi förväntar oss att många kinesiska och utländska aktörer kommer att bli skadade. Många av dem har redan gjort det och i slutändan kommer många att behöva lämna de här blodiga spelen.
Som vi alla vet är det inte samma regler som gäller för alla. Genom den statliga ”Big Fund ” har Kina satsat mer än 95 miljarder dollar på att expandera sin traditionella chipindustri, med ytterligare stöd från lokala myndigheter för att stärka sina regionala tillverkare. Det är därför inte konstigt att många miljarder kommer från offentliga kassor som betalas av medborgare på den här sidan av världen, CHIPS for America Act är ett bra exempel.
För att avsluta dagens avsnitt och den här artikeln behöver vi bara komma ihåg att prognoserna efter pandemin, när Trump redan under sin första mandatperiod inledde handelskriget mot Kina, och efter covid-19, sa att Kina skulle ta 33% av marknaden 2030. I dag har vi sett att de på bara fyra år redan har tagit 37 procent, och det kommer att leda till konkurs för många tillverkare på vår kontinent och andra runt om i världen, däribland japaner, koreaner och amerikaner.
Det är inte förvånande, och jag avslutar med detta, att Trump vill skapa en SUPER halvledarjätte mellan TSMC och Intel, och vi får se om Samsung i sin situation inte kommer in i bilden. Ska Japan och Europa göra samma sak med Tokyo Electron och ASML? Skulle företag som Applied Material och Lam Research ansluta sig? Vad som verkar klart är att det är oerhört svårt att konkurrera mot en dopad jätte med 1,5 miljarder människor under sitt befäl, redo att ge allt för landet. Vi får se hur denna Kina-chock utspelar sig i nästa kapitel i denna långvariga saga.
