img_5544

Baileys fyllde 8 år i torsdags, den 27 oktober och vi började dagen på bästa sätt med att äta märgben ute i solen! Sedan tog vi en lång promenad runt KSK med barnvagnen (japp, lilla Maja anlände den 19 oktober, så det blir tight mellan födelsedagarna nästa år ♥)
Men sedan ändrades allt som i ett trollslag, på eftermiddagen fick jag akuta buksmärtor som verkligen kom som en blixt från klar himmel – och bara några minuter hade jag fått hög feber och frossa. Det blev ambulansfärd in till SÄS och hur mycket jag än gillar min arbetsplats så grät jag av vanmakt, det är inte lika kul att vara patient…och vi hade inte ens hunnit få vara hemma en vecka med Maja. Nej nu är jag trött på allt vad sjukhus heter och planerar inte ens att komma på trivselvisit innan jag börjar jobba igen om ett år!

(Diagnosen var livmoderinflammation  som krävde några dagars intravenös antibiotika innan jag kunde få dem i tablettform och därmed komma hem.)


Därför blev Baileys kalasfirande uppskjutet till igårkväll när vi äntligen kom hem från sjukhuset. Eftersom det är kalashatt och paketöppnande som är det centrala i Baileys uppfattning om hur en lyckad födelsedag bör gå till, så fokuserade vi på extremt mycket paket – med extremt lite innehåll 😛 Det blev lite ben och billiga pipgosedjur som han entusiastiskt kunde avliva i sitt änglagloria-diadem.

img_5568

Ja för några kalashattar hade vi tyvärr inte hunnit köpa, utan jag röjde runt i jullådan och hittade dessa diadem som kalashatt-substitut 😉 Tillräckligt med tårtljus hade vi inte heller, så födelsedagsbarnet fick nöja sig med ett symboliskt ljus i skålen – väl kompenserat med ett drinkparaply jag hittat i en annan låda 😛

img_5574

img_5588

img_5592

Födelsedagsbarnet är otåligt! Paketinslagningen tar liksom på tok för lång tid….! Undrar om han märker om jag försöker sno en?

”Blir du aldrig klar…?” #väntatitusenår #snartdörjag

Paketöppnandet gick som vanligt vilt till! Redan vid andra paketet tröttnade Humla, som brukligt, på sin bror och smet ut i vardagsrummet och åt sitt ben där istället i lugn och ro tillsammans med Maja som också tog firandet med upphöjt lugn (Obs! Bilden förvillar. Det är tyvärr inte så att vi har fått en bebis som älskar att sova själv, älskar att sova i sitt babynest/sin vagn/sin säng/sitt babyskydd…det händer att 1 försök på 30 lyckas, ville bara få detta klargjort ;-))

Ps Lägg märke till nedersta bilden till höger – Baileys slet nämligen av Humlas gloria och bar runt på både den och HENNES leksaksdjur… 😀 Jag kan förstå att hon tröttnade på honom.

Idag fortsatte firandet lite mer i dagsljus då de fick äta de torkade oxstruparna – en delikatess som matte inte anser vara kompatibel att förtäras inomhus…  😉