Forskarna analyserade 280 prover av buteljerat vatten. Endast ett av varumärkena var fritt från mikroplaster.

vatten

Enligt en studie som utförts av Universitat Autónoma de Barcelona är två av de främsta skälen till att människor i Sverige väljer att dricka vatten på flaska, dess smak och lukt, samt hälsorelaterade faktorer. I Sverige är konsumtionen av buteljerat vatten relativt hög, där många svenskar föredrar att köpa det över att dricka kranvatten. Denna trend går dock emot en viktig aspekt: vatten på flaska är inte bara mycket dyrare än kranvatten, det har även visat sig innehålla mikro- och nanoplaster i mycket högre mängder än tidigare antagits.

Den ursprungliga studien genomfördes av forskare vid Columbia University, som analyserade tre populära flaskvattenmärken i USA (namnen på dessa har hållits hemliga) för att undersöka förekomsten av mikro- och nanoplaster. För att utföra detta använde de en avancerad teknik kallad Raman-stimulerad spridningsmikroskopi, vilket möjliggör en detaljerad analys av proverna genom att använda två lasrar som är inställda att interagera med specifika molekyler.

Resultaten från studien var chockerande.

I genomsnitt innehöll en liter vatten på flaska hela 240 000 detekterbara plastfragment, vilket är tio till hundra gånger mer än vad som tidigare uppskattades. Forskningen redovisade ett spann mellan 110 000 och 370 000 plastfragment per liter, där hela 90 % av dessa var nanoplaster. Det är viktigt att skilja mellan mikroplaster, som är plasterna i storlek mellan 1 mikrometer och 5 millimeter, och nanoplaster, som är mindre än 1 mikrometer.

Bland de vanligaste plastmaterialen som identifierades var polypropen tereftalat (PET), vilket är det mest förekommande materialet i plastflaskor. Forskare förklarar att mikroplaster kan hamna i vattnet på grund av slit och värme som flaskan utsätts för. Dessutom konstaterade de att polyamid, en typ av nylon, var en annan vanlig plast i proverna, antagligen på grund av plastfilter som används för att rengöra vatten innan det buteljeras. Andra plasttyper som påträffades inkluderade polystyren, polyvinylklorid och polymetylmetakrylat.

En annan studie utförd av CSIC och Barcelona Institute for Global Health syftade till att undersöka situationen i Spanien, där forskarna analyserade 280 prover från 20 olika kommersiella vattenmärken. Endast ett av varumärkena visade sig vara fritt från mikroplaster, men samtliga 280 prover innehöll plasttillsatser av olika slag. Den genomsnittliga nivån av mikro- och nanoplaster i en liter vatten från flaska mättes till 359 nanogram, vilket ligger på en liknande nivå som tidigare studier hade hittat i kranvatten.

När forskarna uppskattade det årliga intaget av mikroplastpartiklar kom de fram till att en person kan konsumera upp till 262 mikrogram årligen, givet att man dricker cirka två liter vatten om dagen. Utöver plastpartiklarna upptäckte forskarna även 28 olika plasttillsatser, främst stabilisatorer och mjukgörare. Det är värt att notera att tre typer av mjukgörare visade sig ha en potentiellt högre risk för människors hälsa och att dessa bör beaktas i framtida riskanalyser för konsumentprodukter.

I Sverige, precis som i många andra delar av världen, väcker dessa fynd en betydande oro. Många svenskar som väljer vatten på flaska kanske inte är medvetna om de risker som kan förknippas med dessa produkter, och det är av yttersta vikt att medvetenheten kring mikroplastens påverkan på vår hälsa ökar.