Säger man ju? Sommarens förmodligen sista lupinbukett är plockad. Älskar lupiner och plockar in högvis och fyller varenda vas och tillbringare och kanna med lupiner i alla dess färger! Helvete, tänker ni nu. Det är alldeles för mycket tjat och jävla blombilder nu.

Mohahaha säger jag bara. För jag kan avslöja att den första rosen slog ut på midsommarafton – det blev Austinrosen Harlow Carr som var först på bollen i år – och ett femtiotal andra skönheter ligger i startgroparna inför årets blomning. Så nej, det kommer defintitivt inte bli färre blombilder i denna hundblogg framöver. Pilutta er! 😀

Hundar var det ja. Underbart är kort som sagt! Ja, både igårkväll och nu ikväll har jag tränat korta pass med vovvarna. Innan har det ju blivit ganska långa pass varje gång, för att hinna med allt. Nu är det tävling på lördag och jag kommer träna två gånger till innan dess tänkte jag.
Jag märker verkligen hur peppade de blir av såna här korta pass – de taggar igång och blir snopna ”Va, är det redan slut?”. Så vart reaktionen igårkväll när de bara fick vara ute på planen varsin gång och köra igenom större delen av respektive program i kedja, inklusive gruppmomenten. Därför var de galet peppade nu ikväll när lydnadsgrejerna åkte fram igen och vi tog ett pass på tomten och gatan. Dessutom fick vi publik av nyfikna och imponerande grannar som berömde hundarna enormt. Så skoj att ha två kamphundar som folk bara älskar….

Publiken gör ju att framförallt Baileys The Entertainer taggar igång och vill ”imponera” och spexa. Jag är mest stolt över fina lilla Humla som klarade av att jobba trots dessa störningar, det är inte lätt att fokusera på ett fritt följ där jag kommenderar Ligg framför en Humleförälskad granntant. Men hon hade sådant fint fokus och lyssnade direkt.

Hon har haft genomgående fina gruppmoment under hela den här uppstartstiden. Inte en enda tendens till att vilja resa sig, tappa fokus eller vara pipig. Så det känns väldigt tryggt. Däremot får jag nog vara beredd på att hon kan bli störd av publik, tävlingsledare och domare och andra hundar samt själva miljön på lördag – hon är ju trots allt ganska lite tränad på detta. Men å andra sidan har hon följt med Baileys på våra träningar sen hon var valp och hittills har hon inte blivit imponerad eller överväldigad av något som korsat hennes väg i detta liv 😉

Nåväl, massa småmissar kommer det garanterat att bli – tyvärr har vi haft ett rejält tillbakakliv med apporten som den skall se ut i klass 1. Vi är inte överens om hur utförandet skall tolkas enligt regelboken, jag och Humla. Humla vill inte sitta kvar och gripa, utan tycker att hon kan hugga apporten och sedan backa ett par meter och stå och kika finurligt bakom mig där jag fånigt står i ”utgångsposition”. Tvingar jag henne att sitta kvar så bjuder hon i regel på ett riktigt dåligt gripande – och hon är dessutom ganska generös med att släppa apporten när hon är i detta sinnesläge.
Detta är emellertid försent att ändra på nu, vi får bara göra momentet och hoppas att det kan generera ett par poäng åtminstone. Men någon tia kommer vi defintivt inte att få.

Baileys då? Jodå. Jag och han hade ett rejält lärar-elev-samtal igårkväll om hur reglerna för ingång på plan inför gruppmomenten skall se ut (se kommande inlägg om Mona-träningen i torsdags). Det är ett jäkla gnällrövande och taskig attityd från schlagerbögens sida. Själva gruppmomenten i sig är ju fina, men visst vore det trevligt att ha trevligt även inför själva starten? Att tillexempel sitta med ögonkontakt är det inte tal om. Magnus Carlsson vill sitta och titta på allt annat, nosa, snusa, stöna, gäspa högt och ge mig fingret. Så här är han bara om jag tar ut honom ouppvärmd inför uppstart av ett lydnadspass – det har jag gjort med flit de sista gångerna bara för att jag vill vara säker på att gruppmomenten funkar även om man inte hunnit värma upp enligt konstens alla regler tidigare.

Igår fick jag nog av hans taskiga attityd, nöp tag ordentligt i halsbandet och väste fram löften om kastrering samt inköp av årssimkort om Grinolle inte behagade skärpa sig. Och se där ja – det gick visst alldeles utmärkt. Otroligt fina gruppmoment direkt därefter och lika fin attityd idag. Massa köttbullar på det såklart! 🙂

Nämen hoppsan! Jag klämde visst in en blombild till! Dra mig baklänges! 😀