Sorgen har drabbat mig. Humla har börjat löpa. Ni kanske kan räkna ut vilken helg höglöpet infaller. Japp. Jag kommer ,most likely, missa rasspecialen i år igen 🙁 Hur sjutton kan det vara möjligt?! Är det ett subtilt tecken från Gud att jag ska skänka mer pengar av mitt csn, till välgörenhet? Istället för att betala dyra anmälningsavgifter till lydnad och utställning som jag ändå, tjohej, aldrig kan delta i?
Lite beroende på vad progtest och ”Baileystest” säger så åker jag till Holland tidigast fredag, eller senast söndag. Troligtvis bestäms det i sista sekund. Det finns därmed faktiskt en mikroskopisk chans att jag kanske kan vara med på utställningen på lördagen iallafall. Men det var ju lydnaden och utställningen ihop som var grejen liksom. Det känns jättetråkigt att inte tävla lydnad på sin egen rasspecial, när man brinner för sporten.
Både Baileys och Humla är dessutom anmälda till en lydnadstävling på lördag – Värnamo Bk var supersnälla och lät mig efteranmäla. Till ingen nytta. Eller ja, självklart åker jag dit med bara Baileys förstås. Först skall vi ställa ut i Borås, så det blir en heldag tillsammans för han och mig. Nu får vi allt rycka upp oss! 🙂
I måndags körde vi igenom LK3 utan omsvep, och även om det kändes ringrostigt efter vårt träningsuppehåll, så fanns det många fina bitar. Framförallt var de bitar som jag jobbat med, som var fula förut, fina nu. Och en del bitar som varit fina, och som vi inte lagt något krut på, var mindre fina nu 😉
Tyvärr filmade jag bara med i-phonen, för att jag själv skulle se efteråt och analysera. Så ingen flashig filmkamerafilm kan jag bjuda på i afton. Men 11 minuter oredigerad, oklippt och okommenterad film är inte fy skam det heller. Mycket nöje! 🙂
Jag laddade på honom lite för mycket inför ingång på planen och fick lite pip i fria följet efter ett tag – i vändningar på stället samt stegförflyttningar. Stegförflyttningarna hinner man ju inte ”reparera” tills på lördag, utan de får vara som de är. Men matte har iallafall bestämt sig för hur hon skall flytta fötterna i vänsterförflyttningen – dvs inte göra den efterblivna variant som man ser på filmen 😉
Sättandet är jag supernöjd med, det här momentet har vi hårdtränat, skapat en ordentlig rutin för och testat av i kedja två gånger nu utan problem. Hoppas att vi sätter det även på tävling. Ingen idé att fastna i och gräma sig över hur ”säkert” momentet var förut. Det var verkligen helt rätt att gå tillbaka fullständigt till grundträningen här, och med facit i hand gav det snabbt resultat. Härligt!
Även vittringen kändes kanon – ännu ett av våra workyourassoff-moment, som nu verkar sitta. Det är bara lite snyggare hantering som vi skall sträva efter.
De mindre bra bitarna var inkallningen samt fjärren. Fast både och egentligen. Inkallning med ställande har vi inte tränat på flera veckor och vi har ingen bra, tydlig rutin inför momentet. Men det har varit väldigt fint och han har haft skitsnygga stopp, så teknikmässigt är det ingenting som saknas. Däremot märktes det att vi saknar den förberedande rutinen inför detta moment, eftersom han inte stoppar fint om han inte har rätt förväntan. Nu blev han förvånad på mitt första kommando, och jag, den efterblivna bonden från Örby, väntar lika förvånat i flera sekunder innan jag hojtar Stå en gång till.
När det gäller fjärren så är jag nöjd med skiftena förutom ligg-stå och sitt-stå-skiftena, där jag har kommandot ”Upp”. Vi har senaste två veckorna jobbat med uppsitten från ligg, som var fint nu, och med ”Back” i stå-sitt, som var helt okej också. Men Upp? Vad betydde nu Upp igen? Baileys meddelade att han tyvärr inte hade någon aning. Det som var positivt med fjärren i denna kedja var att jag tyckte att vi kommunicerade fint och löste uppgiften ändå trots att det gick lite tokigt. När han låste sig så ropade jag hans namn vilket han reagerade på och gjorde sedan skiftet – om än med helt fel teknik. Men han växte inte fast i marken eller gick och dog.
Transporterna har också försämrats en del tycker jag, och det är nog mest mitt fel. Jag koncentrerar mig inte tillräckligt mellan momenten utan har börjat falla tillbaka i gamla vanor. Dags att tighta till sig!
Eftersom Klarna har en sommarkampanj ” Köp nu, betala i september eller typ aldrig till oförmånlig ränta”, vill ju inte vi vara sämre. I sommar heter vår kampanj ”Sitt korrekt din dåliga pojkehojke”, och handlar om korrekt utgångsposition. Just nu kan man visst sitta lite halvsnett och halvdant och lite fram och lite bak och lite härligt hursomhelst enligt Guldlock. Som såklart blir kränkt och gråtpiper när jag rättar honom. Arma Pojkehojke! ♥
Summa summarum så känns det som att jag har koll på läget, jag har en plan för de delar vi skall kampanja och skall faktiskt bli kul att stämma av med en liten tävling på lördagskvällen! Den hålls alltså på Värnamo Bk, är ni i närheten får ni hemskt gärna komma förbi och säga hej! 🙂
Senaste kommentarer