18 februari var vi i Göteborgs Hundarena och tävlade, Baileys i Class 3 och Humla i Class 2. Så kul att äntligen vara så pass klar med de nya momenten att man vågar sig på att testa dem på tävling! Anmälde båda för att checka av läget inför våren och sommaren, och få en bra utgångspunkt inför kommande träning. Jag och Humla har verkligen gått med stormsteg framåt sedan vi lade om träningen totalt i sensomras, men alla löneförhandlingar var inte riktigt klara ännu – och tiden jag lagt på Humla gjorde att jag fick en del trista grejer med Baileys i hans program som inte hade framkommit om vi hade hunnit träna igenom oss mer. Det är det som är gisslet med att försöka ha två hundar i träning, samtidigt är det kul att de är så olika och utmanande för mig som förare. Om Humla blir mammaledig i sommar kanske jag hinner lägga mer fokus på Baileys och låter honom gå upp som nummer 1 igen. Vi får se. Han skall ju hålla för all annan träning också. Och sommarhelgerna är dyrköpta med tanke på att jag nog inte kommer ha någon semester nu när jag börjar jobba efter mammaledigheten. #ilandsproblem #jagvet

Tyvärr blev det två dyra nollor vardera med hundarna denna gång så inga höjdarpoäng. Nu får jag se när vi anmäler till nästa tävling, för Humlas del beror det lite på när hon löper. Sen måste det vara tillräckligt varmt i backen och med YRs senaste prognos med -15 så blir det nog inte riktigt än…. 😉

 

 

BAILEYS
Min fina Baileys ♥ 9,5 år, pigg och glad som en lärka och inför tävlingen hade vi ETT mål. Att sätta rutan. Veckorna innan tävling tränade vi i princip bara på de dolda framåtskicken för att sedan dirigera till rutan. Jag har haft svårt att få till raka skick på första försöket, i ny hall eller på ny plan. Därför har vi gjort många repetitioner med mängdträning på massa olika platser där jag lagt ut pipisar dolda eller synliga och kampanjat in Fram-kommandot på så sätt. Detta har varit mest effektivt för oss. Efter detta slit var det en FRÖJD att se Baileys springa rakt och säkert ut, stoppa fint på min signal och sedan göra ett drömmigt skick till rutan utan att tveka. Eftersom vi satsade stenhårt på att nå delmål 1 så satte vi inte riktigt delmål 2 – nämligen att fixa rundamomentet med störning av närliggande rutor man precis sprungit till…:-P Men vi tar det från början! Tävlingen gick i två omgångar, jag tar momentordningen i den ordningen de kom. Efter omgång 1 och omgång 2 var det gruppmoment där vi fick full pott på båda, kändes lugnt och tryggt.

Omgång 1
Fritt följ
  6 poäng. Ljud, VP, SNS, extra kommando
Jag som är så stolt över vi har så grymt fint och säkert backande kände mig pepp inför fria följet. Men nej, Guldlock var alldeles för mentalt skör för att visa upp detta, så vårt paradbackande blev en sned skänkelvikning medan han grät förebrående. Överlag märktes det att fria följet på senaste tiden inte prioriterats, vi hade behövt gå några pass med kommendering inför tävlingen. Nu blev det lite för ringrostigt så poängen var helt fair. Bara att ta med sig inför nästa tävling. Det är ju trots allt skönt att gå in med en bra känsla när man startar tävlingen.

Stå, sitt, ligg under marsch 9 poäng. Något LL. Bra!
Oj vad jag är nöjd med att vi satte alla skiftena. Hjortfot kändes fokuserad och säker. Vi har övat mycket på lyssna på ord och även belönat fria följet mellan skiftena och av någon konstig anledning blir man bättre ju mer man övar? 😉

Inkallning med ställ och lägg 9 poäng.
Nu kommer ni arkebusera mig, men jag skall vara ärlig. Inför tävlingen gjorde vi EN inkallning med bara ställandet och bollbelöning bakom. Innan dess har vi inte gjort momentet förrän….förra gången vi tävlade. Dvs sommaren 2016. ”If it aint broken, dont fix it” är devisen jag lever efter när det gäller detta moment. Tydligen.

Apportering m dirigering 5 poäng Många extra kommandon
Detta kändes lite surt med tanke på hur fint det här momentet varit så länge nu. Det var superfint även inför tävlingen så jag tänkte lugnt att det inte kommer bjuda på några problem. Men tji fick jag. Många hundar sprang till en av hattarna från zätamomentet som låg på samma linje som konen, hatten låg på konlinjen till höger precis i samma parallella linje som högerappporten. Baileys sprang inte ens ut till konen utan dök tveklöst på den där fina cerise plasthatten. Vi har tränat mycket på störningar vid själva apporterna men nej, när jag rannsakar mig själv har vi inte övat på massa grejer som ligger framför eller bredvid själva konen. Så där blir det hemläxa och en kul grej att öva på. Jag är nöjd med att vi samarbetade utan att någon av oss låste sig och att jag faktiskt lyckades dirigera honom till konen för att sedan göra skicket, men snyggt var det inte och handen på hjärtat så borde vi nog nollat momentet. Gripandet och avslutet var iallafall jättefint. Nåja, nu hem och öva på hatt-störning! 🙂

 

 

Omgång 2
Sändande m lägg och inkall 8 poäng. Avsl DK
Så var det då dags. Eldprovet. Som jag skrev ovan var det som balsam för själen att se all möda man lagt ned på detta moment gav utdelning. Sen hade vi inte övat på avslutet så fria följet på slutet blev mest en fri avståndsdans men med lite skojfriska fot-kommandon från min sida fick jag med honom in i halten åtminstone.

Sändande runt kon, positioner, apport och hopp över hinder 0
Inför tävling mängdtränade vi momentet så att vi skulle få en go känsla och fokus på att gå ut rakt och runda konen på första försöket. När jag såg hur rutan skulle vara placerad på tävling anade jag att vi skulle få problem, vi har helt enkelt inte störningstränat det tillräckligt så att det håller för rutor…Baileys var i gott sällskap, så många hundar det var som pep iväg till rutan istället för till konen. Glad efter den lyckade rutan ställde jag upp på punkten, var noga med att gå rakt fram för att skapa framåtfokus. Det gick emellertid inte alls hem hos Sven-Bertil, han siktade direkt in sig på rutan och satt och tittade snett. På Runda-kommandot drog han glatt iväg mot rutan men kom på sig på vägen ut och började nog leta kon. Tyvärr var det utsiktslöst att försöka sig på en omdirigering på så långt avstånd så jag kallade bara in honom igen. Lite surt, men inte alls obegripligt och lätt att träna på. Och momentet som sådant gör han superfint! Så det är hopp om livet 😉

Vittring 0 poäng. Fel pinne
Ja Rundamomentet var en sur nolla med koefficient 4. Därför var det ännu surare att vi nollar även nästa koefficient 4-moment, vittringen. Snyft. Vet inte om han var ur balans efter vårt misslyckande men han sprang ut fint till pinnarna, gjorde en i mitt tycke fin sortering, analyserade och grep. Helt okej hantering och fin fart in, bra kvarhållande. Men vad gjorde det när det var fel pinne… På träning kan han gripa fel pinne i ångestdämpande syfte när han blir för uppvarvad eller när han tänker för mycket apport men här låg han i balanserad energinivå och sökte verkligen bra, inte alls bara hoppade ut i pinnarna och grep på måfå. Tänker inte lägga så mycket vikt vid detta, han har inte gripit fel på träning på länge så jag väljer att se det som en förarglig miss.

Fjärrdirigering 5 poäng. Ger ljud, missar ett delmoment, extra kommandon
Fria följet och fjärren är helt klart de moment som behöver tävlingstränas till kommendering innan vi skall tävla, Guldlock och jag. Tyvärr hade jag inte haft tid att damma av fjärren riktigt så mycket som jag hade velat inför tävlingen och det straffade sig förstås. Skiftena i sig var helt okej, men vi missade ett och sen gillade jag inte hans energinivå – här kom det sorgsna kakaduatutandet från fria följet tillbaka. En högst ovälkommen comeback – men antagligen ett efterspel av att vi misslyckats med de två föregående momenten. Vi avslutade dock inte i moll utan busade till det ordentligt med pipisar när vi gått av planen såklart ♥

 

 

HUMLA
Åh om ni visste vilka framsteg vi gjort tillsammans under hösten. Jag skulle kunna skriva en roman om detta. Humla har alltid varit nummer 2 efter Baileys och därför aldrig fått någon vettig grundträning eller vettiga förutsättningar att göra ett bra jobb överhuvudtaget, på grund av tid och prioriteringar. Jag visste att hon inte skulle vara helt och hållet tävlingsklar när vi startade class 2 men ville ändå testa av och få kvitto på det vi investerat i träningen. Med Humla har jag varit och kört i diket både på höger och vänster sida, ibland har vi hållt oss uppe på vägen tillsammans men det var mest varit i spåret eller nosarbetet som det klaffat och där hon verkligen fått visa vilken fantastisk arbetskompis hon är.  I lydnaden har vi inte riktigt hittat rätt. Jag har lyssnat på för många olika och tränat på för många olika sätt utan att sätta mig ned och göra en egen analys av situationen. Nej, jag har inte hittat ett sätt att träna och umgås med henne på lydnadsplan som känns bra för mig – eller för henne. Under en lång tid, när hon var bortprioriterad, var jag slarvig med att hålla henne i rätt energinivå och låg hela tiden väldigt högt i energi – utan att samtidigt grunda in med belöningssystem. Detta gjorde att hon gick från att vara en väldigt öppen, arbetsvillig och enkel hund till att bli mer och mer belöningsfokuserad, och ligga kvar i belöningstanke istället för i uppgiftstanke och samarbetstanke. Sedan provade jag att sänka hennes förväntan och energinivå genom att knappt belöna alls och nästan bara belönat med lugna belöningar, godis, stadga osv. Det fungerar säkert för vissa med högtempererade hundar med stor belöningsmotivation men nu har jag provat det, gett det en ärlig chans och kommit fram till att det inte är ett hållbart sätt för mig att träna hund på. Jag vill kunna belöna min hund med olika sorters belöningar, ha en hund som ligger i rätt energinivå för att den vet belöningskriterierna och för att vi har löneförhandlat om dem på ett sätt som båda känner sig nöjda med. Inte ligga i lagom energinivå för att den saknar belöningsförväntan. Vi har under hösten filat på vårt lönekontrakt, Humla och jag. Och vi har kommit en bra bit på vägen ♥

 

 

Fritt följ 7 poäng. Vp, dk vid back, ljud
Med tanke på hur crappigt detta momentet har varit är jag supernöjd med hennes position, trots att hon var lite pressad över kommenderingen och därför blev spänd och ljudade en del. Kommer fortsätta träna på inslagen väg och inför nästa tävling göra mer ingångar och fritt följ till kommendering så vi får mer vana. Gott att känna att man är på rätt väg och att träningen har gett fina framsteg! Woop woop!

Ställande/Sättande/Läggande 7 poäng. Ljud, Dk.
Precis som i fria följet var hon lite spänd även i detta moment. Jag safeade med ett litet dk på sättandet, kanske lite onödigt. Får se hur momentet blir när vi kör det mer i kedjor framöver. Humla är ju väldigt duktig på att lyssna och är öppen i huvudet till skillnad från sin jättesöta och charmiga morbror #nonamesmentioned 😉

Inkallande med ställande 9 poäng
Ett pip vid nedläggandet som var väntat, detta har vi inte hunnit prata om – Humla och jag. Men det skall vi ta tag i nu 🙂 Ställandet var fint liksom farten, lite spänd vid ingången.

Sändande med lägg och inkallande 7 poäng. Dk avslut
Rutan var fin, vi har haft utvecklingssamtal om huruvida man får gapa jättehögt vid nedläggandet eller inte. Har analyserat och har arbetshypotesen att dessa fartygstutanden sitter i muskelminnet. Man springer jättesnabbt ut till rutan med hög förväntan och ligger högt i energi – jätteskönt att få pipa ur sig några kilowatt när man lägger sig jättesnabbt ned. (Nu löneförhandlar vi om detta – att kunna göra momentet med hög energi och förväntan men samtidigt vara tyst vid nedläggandet – får man en jätterolig kampleksak om man piper? Jaså inte? osv.) Hon var tyst vid nedläggandet vilket kändes som en seger – dock kändes hon energimässigt som instabilt uran som hade kunnat användas vid kärnvapentillverkning…

Apportering med dirigering 10 poäng
Apporteringsmomentet har vi slitit med, brutit ned i molekyler och satt ihop igen. Detta är en av färdigheterna som tagit stryk av att jag belönat ”trist” – när belöningsförväntan uteblivit har det inte varit så intressant att gripa apporten heller. Så inför tävlingen hade vi huvudfokus på löneförhandling i olika scenarion med apportering. Därför var det en enorm tillfredsställelse att se henne utföra en perfekt dirigeringsapporering med grym energinivå och attityd. Lönekontraktet påskrivet och vi är grymt nöjda båda två ♥ Så här skall alla moment kännas när vi är klara! 😀

Vittringsprov och apport 0 poäng. Utför ej moment.
Upp som en sol, ned som en pannkaka. För i vittringen, som Humla är stensäker i, har vi inte hunnit lika långt. Vi prioriterade att få fason på apporteringarna inför tävlingen, så att vi nollade vittringen kändes jättetrist – men också inte oförtjänt, om ni förstår hur jag menar. Vittringen utfördes nämligen en meter från rutan, i samma höjd som denna, och man skickade till vittringen på samma håll som man skickade till rutan. När jag insåg detta på banvandringen visste jag att det fanns 99%iga chanser till att Humla skulle välja att springa till rutan och ta ett högavlönat arbete än att volontärarbeta bland vittringspinnar. Som en liten pil sprang hon på mitt ”Leta” ut och fickparkerade på en femöring i rutan. Och där stod hon kvar. Mina tafatta försök till om-kommenderingar köpte hon inte. Samtidigt är ju detta lätt att öva på, och roligt. Det är kul att löneförhandla. Och nog skall jag kunna höja värdet på vittringen, bare with me! 😉

Fjärrdirigering 0 poäng. Ljud, rör sig fram för mycket.
”Favorit i repris” med två nollade koefficient 4-moment för båda hundarna. Suck och stön. Fjärren är vårt sköraste moment och stå till sitt satt inte 100% på 10 meters avstånd. Dessutom hade vi inte övat det tillräckligt mycket i kedja och inte till kommendering. Att vi missat vittringen gjorde att vi gick in i fjärren med en taskig känsla och redan på första skiftet kände jag att vi inte var i balans. Humla tutade argt och hoppade fram med generösa skutt som en dvärgkanin med sina upprättstående öron.

Hopp med metallapport 9 poäng.
Men vi avslutade iallafall fint! Trots lång kedja gjorde hon en jättefin metallapport och det kändes toppen att gå av planen med ett lyckat sista moment!

Platsliggande i grupp 10 poäng.
Helhetsintryck 7,5 poäng.

Ja det var en liten rapport om tävlingen! Tyvärr hade jag ingen som filmade, eller fotade. Det får bli till nästa tävling. Ni får hålla till godo med lite gamla bilder till inlägget istället, de är fotade i samma hall när vi tränade för Siv Svendsen ♥